Vad skulle ni gjort om skolan ringer och säger att nu måste ni hämta erat barn?

Jag håller med på det första

Men då jag inte tycker det är skolans ansvar att eran dotter uppför sig i skolan så hade jag som förälder, om barnet ofta har utbrott valt att närvara i skolan till dess att mitt barn känner sig lugn och trygg igen. Hade väl fått ta ut semester eller tjänstledigt eller nått för att lösa det.

Jag uppfattar det som att ditt barn är allt annat än lugnt och tryggt? Då har du problem kan jag meddela.

Men då kanske hon har resurs eller dylikt?

Sägs om att gå ner i arbetstid istället för att klaga på att lärarna blir tvugna att ringa dig för att det inte går att kontrollera din dotter?

Om barnet inte går att lugna så måste föräldrar tillkallas. Jag själv satt i 60 minuter mer eller mindre på en liten 6-åring när jag arbetade i förskoleklass. Han fick ett "utbrott" och vi hade turen att ha en väl fungerande grupp och vara två pedagoger så det funkade att jag gick ifrån. Barnet lugnade inte ner sig utan jag fick våldskrama det i nästan en timme. Som tur är blev vi "bundisar" pga detta och barnet gillade mitt sätt att sätta gränser. Men alla barn är olika och om ett barn beter sig illa mot andra så kan det inte vara kvar i klassrummet om det inte lyssnar på den vuxne. De övriga barnen måste också få hjälp. Om föräldrar tillkallas så är det ju för att det behövs och inte för att det var roligt.

Ni två har uppenbarligen aldrig arbetat på en skola.

Många av er läser nog inte allt jag har skrivit.  Så tar det med stora bokstäver så kanske ni läser bättre.

 

JAG HAR ALDRIG ACCEPTERAT ATT HON SKA SLÅSS,SPARKAS , SÄGA FULA ORD ETC OCH DET VAR FÖRSTA GÅNGEN HON GAV SIG PÅ SINA KAMRATER MEN JAG HAR PRATAT MED HENNE ATT MAN GÖR INTE SÅ MED VARKEN BARN ELLER VUXNA. OCH MAN RITAR INTE PÅ VÄGGEN FÖR DÅ KOMMER DET ATT BLI VÅR SKYLDIGHET ATTT SE TILL SÅ DET KOMMER BORT. SÅ KOM ALDRIG OCH SÄG ATT JAG INTE UPPFOSTRAR MIN DOTTER OCH ATT HON KOMMER FÅ BLI SOM DESSA LATA UNGDOMAR I TV. FÖR DE FÖRÄLDARAR ÄR JAG SJÄLV VÄLDIGT IRRITERAD PÅ ATT DE HAR LÅTIT SINA BARN BLI SÅDANA.

SEN ÄR DET VÄL SJÄLVKLART ATT MAN MÅSTE LITA PÅ SITT BARN SÅ MYCKET SOM MÖJLIGT VEM I SJUTTON SKA DE ANNARS KUNNA KÄNNA TRYGGHET HOS OM INTE DERAS FÖRÄLDRAR LITAR PÅ HENNE. DÄREMOT SÅ ÄR DET INTE ALLTID DE TALAR HELA SANNINGEN MEN KÄNNAR MAN SITT BARN SÅ MÄRKER MAN OCKSÅ DET. SOM I DETTA FALLET HON SA TILL MIG FÖRST OM BANANEN OCH NÄR HON BERÄTTADE DETTA SÅ VAR DET PRECIS I DETALJ SEN SA LÄRAREN TILL MIG ATT HON HADE GETT SIG PÅ EN KILLE OCH DÅ FRÅGADE JAG HENNE OM DET OCH DÅ SA HON BARA NÅTT DET HAR JAG INTE GJORT OCH DET LÄT INTE SÅ TROVÄRDIGT SÅ DÅ SA JAG TILL HENNE MEN MATHILDA NU MÅSTE DU TALA SANNINGEN FÖR ANNARS VET JU INTE MAMMA SNART VAD SOM ÄR SANT OCH INTE SANT OCH DÅ FRÅGADE JAG HENNE LITE MER DETALJERADE FRÅGOR OCH DÅ ERKÄNNDE HON DET OCKSÅ. SÅ VISSA BARN BEHÖVER MAN FRÅGA UT LITE MER ENKLARE FRÅGOR FÖR ATT FÅ UT SVAREN.

OCH SOM JAG SKRIVIT INNAN DET GÖR MIG INGET ATT DE RINGDE MEN DE SKA INTE BARA SÄGA ATT NU MÅSTE DU KOMMA OCH HÄMTA HEM HENNE FÖR ATT HON ÄR STÖKIG. UTAN HADE DE SAGT ATT NI KANSKE  BORDE KOMMA OCH FÖRSÖKA LUGNA NER HENNE OCH SE VAD SÓM KAN HA HÄNT SÅ HADE JAG INTE REAGERAT PÅ SAMMA SÄTT. VÅR DOTTER BLEV JU LEDSEN FÖR HON VILLE JU INTE ÅKA HEM.

OCH SKOLAN HADE RESURSER DET VAR 3 LÄRARE SOM FÖRSÖKTE LUGNA HENNE, OCH REKTORN VILLE INTE ENS GÅ NER TILL HENNE FÖR TILL MIG SA HON IDAG ATT HON KÄNDE INTE MIN DOTTER SÅ DÄRFÖR VILLE HON INTE GÅ TILL HENNE. SÅ INGEN LYCKADES TA HAND OM EN LITEN 6 ÅRIG TJEJ. SOM IDAG HADE VARIT SOM EN SOLSTRÅLE I SKOLAN/FRITIS.

men många tror ju här att hon har dålig uppfostran, och tror att jag låter henne bete sig hur som helst. och att jag inte gillar att skolan ringer till mig fast jag skrivit flera gånger att jag inte har något emot detta men det gör dem inte rätten att säga nu måste ni hämta henne. Då kommer ju snart alla ungar se att om jag inte sköter mig så får jag gå hem så bra.

Det är OK att sätta gränser, TS, det är något som barn mår bra av! 

Jag var tvungen att hålla fast ett barn flera gånger senast jag jobbade som lärare. Detta var för alla andra barns säkerhet. Han sparkade och sottade på mig, men jag är vuxen och kan ta det hellre än andra barn. Hur fan tänker ni vuxna som inte tycker att man kan hålla fast ett barn? Är erat barn viktigare än de 20 andra? Fy fan vad ego.

Dessutom, var det någon som skrev ovan att det är det stökiga barnet som behöver tröst?! Skämtar du eller? Jag tröstade ALLTID det barn som blivit slaget först och sedan fick det stökiga barnet lära sig att så gör man inte. Man ska inte ge stökiga barn uppmärksamhet direkt, gå istället till det attackerade barnet.