Men usch, jag har ingen erfarenhet och inga råd att ge dig. Hoppas bara att du får stöd från sjukvården. De måste vara vana att hantera alla frågeställningar du har, och säkert finns det möjlighet att komma i kontakt med andra unga smittade så att ni kan dela det ni är med om och stötta varandra.
Skickar en styrkekram, förstår att det är tungt.
Förts och främst, förstår vilken chock det måste vara för dig. Stor kram!
Men ta det lugnt nu och försök att tänka klart. HIV är något du kan leva med. Det räknas som en kronisk sjukdom numera. Med hjälp av olika mediciner kommer du kunna leva precis som vanligt och precis lika länge och du ska bara hålla virusnivåerna på låg nivå.
Har du fått kontakt med någon kurator, psykolog?
Oj fy din stackare=(. vet inte vad jag ska säga. Men din pojkvän måste ju veta så han kan testa sig han med. Sen kan man leva ett näst intill normalt liv med hiv. Så länge man tar sina mediciner så kan du bli lika gammal som en"frisk" människa.
Hiv är inte längre ett säkert dödsbud. Och folk med hiv är idag lika friska som andra. Bara att dom måste tänka på att skydda sig vid sex och ta sina medeciner(som man tar hela livet) Man kan tom få barn utan problem då hiv ofta inte smittar till barnet. Vet att det är en klen tröst för dig nu ts=(. Men som sagt du kommer kunna leva med det.
Berätta som du gjorde här, var rak och ärlig bara, sen kanske det är bra ö han kan vara med till doktorn nästa gång. Ja han ska testa sig liksom övriga om du haft fler sen den resan.
Tänkte bara tipsa om att det finns en verksamhet i sthlm på svevägen som heter noas ark som bara ägnar sig åt hiv-positiva, det finns daglig verksamhet, KRIShjälp och olika aktiviteter och man kommer i kontakt med andra hiv positiva så man kan ventilera sig lite.
Hoppas du inte bor för långt ifrån bara.
Skickar en mängd styrkekramar till dig!
Var i exakt samma situation som din kille är. Och ja, ärligt talat så vart jag så jävla förbannad att jag klappade till min kille. Men som tur var är jag inte smittad då vi alltid skyddat oss med Kondom för att jag inte ville proppa i mig massa hormoner.
Idag nästan två år senare lever vi fortfarande tillsammans, men vi har gått i terapi och samtal för det. Vi håller just nu på att undersöka möjligheterna att skaffa barn. Med spermadonator självklart!
SÅ allt är inte bäcksvart!!
Varför testade du dig inte direkt efter att du varit i Alanya? Det borde ju vara det mest rationella, speciellt med tanke på att du fick ångest för det.
undrar hur du misstänkte att du hade hiv?
Åh fy satan du måste vara förstörd! och dina nära och kära lär inte heller må bra ;( känns extra jobbigt med tanke på att du är i ungefär samma ålder som jag... önskar jag kunde ge dig en bamsekram, lilla vän.