30+ med första barnet 1-3 år, del 13

Limegrön - Åh, vad jobbigt när det är en kollega som förvinner på det sättet. Det påverkar ju alltid även om man inte jobbat ihop på ett tag.

Johlinn - Hoppas svärmorsflytten är avklarad snart så att nå får gå tillbaka till en lugnare vardag och samtidigt vara friska. Kram.

Annaloo - Jag blir både glad och ledsen av det du skriver, det låter som om du börjar se ett liv bortom en brytning och det är nog hälsosamt att blicka framåt trots allt. Ta hand om dej! *kram*

Idag opereras min pappa för by pass och klaffbyte vilket är en rätt stor hjärtoperation som tar 4-5 h. Han ville ha en biologisk klaff istället för en mekanisk för att på så sätt slippa begränsningarna som det innebär att äta Waran. Men samtidigt håller den där biologiska klaffen i 15, i bästa fall 25 år! Han är 59 år. Vi pratade om den där 15-årsgränsen igår och landade i att nu blir det till att leva varje dag som om den vore den sista - på riktigt. Det känns både vettigt och jobbigt. Men framförallt känns 15 år till som jävligt kort tid...

Så ta hand om era nära och kära medan de finns hos er! *kramar till alla*

Fiolina - Grattis till jobbet! Vad roligt.  Minns inte om jag sagt det... Glömsk glömskare glömskast. (Heter det så förresten?)

Olimpia - Instämmer med de andra, låter vaninnigt otäckt med branden. Mardröm!

Johlinn - Vad coolt att E börjat teckna mer!  Måste kännas jättebra att det händer grejer. Nu kommer det säkert att hända ännu mer med talet också.

Tack för all input om pappas operation. Det hade gått bra igår så vi sov gott allihop. Fiolina , det är som du misstänkte mer riskabelt med ytterligare en operation när han blir äldre. Läkaren hade dock sagt att 15 år är det minsta man kan förvänta sig, tydligen kan klaffen hålla i 25 år också men det beror på den som har den och man vet aldrig på förhand hur det blir. Så vi hoppas att tekniken hinner utvecklas och kanske kan de göra om operationen framöver utan att behöva såga upp bröstkorg osv. Men som pappa sa: "Jag kan ju ha hunnit dö av cancer då iallafall.". Han är hysteriskt optimistisk av naturen.

Haha, och jag älskar micra-ägg-mojängen. Använde den senast idag. Micrade ägget, rörde runt med en sked för att ha sönder det i mindre delar, yttepyttelite salt på och lite mjölk - sen åt D ägget med god aptit med sked till mellis. Superenkelt. Men jag erkänner att det poffar oroväckande om mojängen i micron och jag har misslyckats flera gånger.

Jag har även värmt ett ägg med skal på i micron. Det gick som man kan förvänta sig... Jag visste att det ev kunde explodera, men jag vara tvungen att prova för att se om jag mindres rätt. Poffade bra kan man säga.

Fio - Du tror inte att det går att introducera en speciell förskole-snuttefilt, om du inte hittar nån som är lika? Vi körnämligen många dubbletter på snuttefilten - femletter rättare sagt. Redan från början när vi märkte att D gillade filtar utana tt välja nån favorit, så bestämde vi att vi varvar snuttefiltar så att han inte vänjer sig vid bara en. Så nu har fem stycken som vi varvar. De är gjorda av samma lena material men ser annars olika ut. Det är helt kanon!

Och när Blomsterögas W föddes fick hon självklart två nästan lika snuttefiltar av oss.

Cissi - Vi kör oxå bara ankor och hinkvarianter i badet. Funkar än så länge. Hos nån kompis såg jag en gång ett roligt skovelhjul som man hällde vatten på och som sen snurrade. Det tyckte jag såg roligt ut, men jag kan inte lova om en tvååring skulle uppskatta det.

Pokergirl - Vi gör som flera av de andra säger - går på allmäntillståndet. D har nästan aldrig varit hemma pga förkylning, men däremot när han haft kassa nätter och sovit dåligt. Vi har tänkt att om han är pigg och glad på morgonen så får personalen ringa om han blir hängig på dagen. Är han däremot trött, grinig och uppenbart i dålig form redan på morgonen så har vi stannat hemma två-tre gånger. Men vi har i ärlighetens namn vabbat extremt lite den här första terminen, han har helt enkelt inte varit så hängig.

Sorry, hinner aldrig kommentera längre. David är galet mammig och vill ha just min uppmärksamhet hela tiden. Nån mer med mammigt barn? Hur överlever man, höll jag på att säga. Det suger musten ur mej. Mr F gör vad han kan för att distrahera men det funkar bara ett kort tag.

Nu, handboll!

Fiji - Jag förstår om det är knäckande att det bara är du som duger på nätterna och mornarna. Det slipper vi tack och lov, faktum är att jag tycker Mr F lyckas bättre med nätterna än mej. Här är det mammighet all annan tid förutom nätterna. Hoppas att det bara är en sån där berömd faaaas. En snabbt övergående sådan.

Fiji - Ser att ni oxå funderar på att dra ner på middagssömnen. Segt som f*n när det är morron halv fem... Samma visa här så vi funderar oxå på att prata med personalen om dagsovningen. Förutom stor risk för bökiga och halvvakna mornar/nätter så har D ibland svårt att komma till ro på kvällen. Men då sover han oftast 2-2½ h på dagen. Hur mycket sover N på dagen? Och när somnar han på kvällen? Funderar på om problemet vi har kan bero på samma saker? Berätta gärna vad ni kommer fram till, alltid bra att höra hur nån mer i samma situation resonerar.

Ela m fl - Tack för bra input om sömn och dagvila! Bollar med Mr F när jag sitter här i soffan, att testa kortare dagvila på helgerna till att börja med skulle nog vara våran grej. Definitivt värt att testa. Bra tips!

Lycklig - Låter vettigt att få E att "sova igen" när det blir lite sömn på fsk.

Fiji - Jössös, 3-4 h! D sover oftast 2-2½ timme men nu kommer vi att testa att dra ner det till en timme på helgen.

Ela - Bra med strategi för att komma ur den onda cirkleln, man måste ju börja nånstans... Precis som du säger tror jag absolut att han behöver sova på fsk, han har alltid haft stort sömnbehov, speciellt efter aktiviteter.

johlinn - Vilka stora framsteg, wow! Jätteroligt att höra.