30+ med första barnet 1-3 år, del 13



Kanske en lite känslig fråga, men brukar ni gasta på era barn med hög och arg röst när de inte gör som ni säger?
Vi var ute i sandlådan i går med ett av grannbarnen i samma ålder som D och dennes mamma. Det andra barnet drog iväg och mamman vrålade att barnet ska stanna och komma tillbaka. D blev skitskraj och sprang iväg. Sen kom han snabbt tillbaka till mej och storgrät. Han satt i mitt knä ochvar jätteledsen medan den andra mamman gastade på sitt barn att komma tillbaka.
Vi har verkligen aldrig skrikit på D sådär, varken så högt eller så argt och han är inte van. Sen är han också väldigt känslig för stämningar runt omkring och tar lätt åt sig när andra barn får skäll. Men det var så synd om honom när han blev så ledsen och sen vägrade han titta på den andra mamman trots att vi känner henne väl.
Så jag undrar bara om det är vanligt att gasta så på sina barn? Hos oss räcker det oftast med att höja rösten lite (eller sänka den!) och samtidigt använda "arga rösten".
Hej alla, sticker bara in huvudet lite snabbt och tackar för kommentarer om att skrika på barnen.
Vilka härliga snacksaliga barn ni har!
Här var det oxå högläsning.
Usch, jag får ont i magen när jag läser om värmeböljor och små barn. Det var några såna tokvarma dagar i somras när D hade över 40 graders feber och fick feberkrampen.
Skriver under på "springa åt motsatt-håll-tendenserna", men just när det gäller det har vi så svårt att bli arga eftersom har gör det så tydligt för att busa, inte för att jävlas. Han ser extremt busig ut och väntar på vår reaktion. Urgullig. För oss funkar det hälften av gångerna att säga "kom vi ska gå häråt" eller "stanna så att vi ser dej", andra hälften är det springa efter som gäller. Men eftersom han vill bli fångad så drar han aldrig iväg så himla långt. Jag tycker också det funkar att gå iväg åt andra hållet och nästan nonchalera honom, då kommer han och letar och vi kan leka "tittut" för att han ska stanna kvar.
Även hos våran 2½-åring är det protester ofta vid blöj- och klädbyten. Inga revolutionerande trick där tyvärr. Ibland vill han hjälpa till och då får han det. Ibland kan jag tycka att det funkar att vänta ett par minuter och testa igen och då är det okej.
För egen del har D börjat vara utåtagerande när han blir arg, slänger grejer och någon gång lyft armen som för att slå någon av oss. Slåss får man inte så där sätter vi tvärstopp. Slänga grejer kan göra att någon får ont eller att nåt går sönder så vi försöker stävja det också men vi är inte lika bestämda där. Nallen är okej att slänga men inte vattenkannan, typ. Hur gör ni andra? Får man slänga och smälla till grejer när man blir arg?
Pyttis - Hamster! Jag skrattar på mej! Men jag förstår att ni blir smått galna... Här har vi en tiger som smyger omkring och som morrar i tid och otid...
Tjoho för dagisplats Hormonstinn! Så skönt när det löser sig.
Jag har sytt i namnlappar på de flesta kläderna men en del har vi skrivit i med vanlig bläckpenna. Tipset vi fick från förskolan var att inte ta efternamnet, utan förnamnet eller både och, eftersom vikarier inte har pejl på vad barnen heter i efternamn.
Idag har vi varit och träffat en genetiker för att diskutera David. Mycket intressant och väldigt vettig att prata med. Jag tyckte det märktes att han var van att prata om sånt som många kan tycka är jobbigt eftersom det handlar om avvikelser från normen och olika syndrom. Han kunde inte säga på rak arm om eller vad Ds "fel" är, utan han skulle läsa på och fundera ett tag utifrån det han sett och hört. Och så ville han gå vidare med ettpar genanalyser till men det blir i så fall i Uppsala eftersom vi är Gävlebor fr o m i morgon (!!).
Vi känner oss lugna och hetsar inte upp oss. Vi fick svar på våra frågor och känner mest att vi avvaktar fortsatta tester och testsvar. Jag kommer blogga om mötet framöver ifall nån vill läsa mer.
Vi sover på hotell inatt och D somnade 19.50 och hans far 20.00. Endast morsan är vaken. Imorron ska vi åka långt så jag blir inte sen uppe heller.
Kramar till alla!
Annaloo - Vad jätteskönt att foten är bättre! Och att K tar medicinen även om det är under vissa protester. Vet dom varför det blev en sån reaktion på vanliga bett?