• Lysmasken

    En mormor som inte bryr sig (lite långt)

    Jag och min mamma (barnens mormor) bråkade rätt så rejält i maj när jag väntade mitt 3:je barn. Sen dess så ringde hon i stort sett nästan varje dag och flera gånger men jag svarade inte. Moget av mig inte direkt men jag mådde inte så bra när hon ringde och skrek på en. 

    Fick massa förvärkar och ont i sidorna och fick ringa fl några omgångar just pga jag vart så arg på min mor.
    Sen gick mina föräldrars skiljsmässa igenom mitten av juli och jag hade bf 9:e aug. Sa till henne genom sms att jag hör av mig efter fl.
    Tösen föddes 25:e aug och veckan efter så ringde jag min mamma och talade om att hon var välkommen att komma och hälsa på. Då hade hon inte sett dom andra 2 barnbarnen sen maj.

    Precis i början av augusti så träffade min mor en ny karl. Lite tidigt tycker jag men iaf veckan efter fl så ringde jag ju. Då sa hon ett snabbt grattis och inget mer. Frågade inte hur jag mådde el något om tösen. Däremot så undrade hon om hennes nya fick följa med.

    Eh nä sa jag. Nä dom ville hon inte heller komma om han inte fick följa med. Jag tycker att dom kunde ha varit ihop längre innan mina barn får träffa denna man och inte efter 1 månad.

    Iaf nu så ska jag ha barndop slutet av okt. Även denna gång så bjöd jag min mor. Fick ett sms av henne och hon undrade om hennes nya fick följa med på dopet. Nej sa jag.

    Jag har inte sett karln än men tycker att 2 månader ihop är lite tidigt att man ska på följa med på allt speciellt på ett barndop där han inte känner någon.
    Min mamma ringer mig med en gång och jag får en utskällning utav henne. Kan tillägga att jag är snart 29 år och min mor är snart 49.

    Igår så hade min far pratat med mamma och då nämde hon till honom att hon inte tänker komma på dopet eller något annat. För så länge jag inte accepterar henne med en ny man så tänker hon inte bry sig om mig eller barnen. Inte nog med det så flyttar hon ihop med den nya nu 1:e nov. Jag har inget emot honom än MEN jag anser att man kan vara ihop längre innan man ska presentera honom för alla. Svärmor skakar bara på huvudet.

    Tycker det är sorgligt inte för mig men för mina barn. Den äldsta tösen undrar var sin mormor är. Vad ska man säga till henne varför mormor inte vill komma nu när hon fyller 5 år i dec...


    Isabelle 051204 Filippa 080401 Novalie 100825
    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-10-24 08:46
    Tycker ni att jag gör rätt som inte låter hennes nya följa med på dopet?
  • Svar på tråden En mormor som inte bryr sig (lite långt)
  • Trinity78

    Usch, vilken jobbig situation! Jag tycker din mamma beter sig rätt omoget faktiskt och jag håller med dig om att det inte är nån bra idé att hon tar med den nye mannen på dopet. Om det är nån tröst så hittade jag detta av Magdalena Ribbing:

    Fråga: Jag är bjuden till en väns bröllop. När inbjudningarna gick ut var jag singel (därför är inbjudan bara i mitt namn) men träffade kort därefter en tjej. Min vän vet om detta och jag och min nya flickvän har nu varit ett par i fyra månader och det är en månad kvar till bröllopet. Min vän har dock inte inkluderat min flickvän i inbjudan. En trolig förklaring skulle kunna vara att de inte har träffats. Är det upp till mig att ta initiativ till att så sker?

    Svar: Varför ska någon bjuda med en helt obekant person som den bjudna gästen inte har besvärat sig med att föra samman med inbjudaren? Har du och din vän som ska gifta sig inte setts med era respektive på fyra månader så kanske vänskapen inte är den allra närmaste? Och varför ska du enbart för din egen skull ta med dig ett privat sällskap som alltså inte ens har träffat inbjudaren? En extra gäst kostar pengar och tar utrymme.

    Du kan antingen gå ensam eller genast bjuda de två som ska gifta sig, på en middag eller annat med dig och din nya flickvän.

    Givetvis är det inte det blivande brudparets sak att ordna så att de träffar din flickvän - det är verkligen din sak. Gör det snarast, om det ska finnas en liten möjlighet att hon bjuds med. Det är inte säkert att så sker även om de träffas. Endast etablerade par måste bjudas ihop, och med etablerade par menas två i en relation syftande till en gemensam framtid. Det torde vara ganska ovanligt att ett fyramånadersförhållande är så etablerat i den meningen.


    Reproductively challenged
  • Hannah76

    Varför vill du inte att han ska följa med? Det tycker jag att du ska tänka på.

    Är det för att "straffa" din mamma?

    För jag kan inte se faran i att dina barn träffar en vän till din mamma.

    Hur lång tid ska man ha kännt varann innan man får träffa familjen? Där det handlar om vuxna barn.

  • 7 små apor

    Är din mor förståndshanikappad på något sätt?
    Du moraliserar å det grövsta och har åsikter och försöker styra och ställa i hennes liv så jag funderar om det finns sådan problematik bakom då du inte tycks acceptera hennes val i livet.

    Öht kan du inte förvänta dig att allt ska vara bra mellan er för att du har slutat tjura och att hon genast ska nappa på det. Ska konflikten lösas måste även du bidra med förståelse.

    Det du borde göra är att sätta dig ner och prata med henne om vad som gick snett och ni båda bör anstränga er för att få en bra relation, dvs även du.

  • MelinaRoos

    Hej,
    Va jobbigt.... o jag tror väl inte egentligen att det handlar om hennes mammas kille. kanske på sätet som mamman gör det. hon ar inte ens träffat sina barnbarn på flera månader varav hon inte ens sett den nyfödda. att du ens besvärar dig med att bjuda henne på dopet. sen när du väl vll att hon ser den nyfödda eller kommer på dopet, så är istället det första hon frågar om hon får ta med sin kille och dessutom via sms!!

    hade mamman ringt o ni pratat och kanske känt aatt ni var vänner m.m. m.m. så hade ts kanske oxå tyckt det var okej att mammans nya kille kom. sen är det väl okänsligt av ts mamma då hon varit ihop med ts pappa hela ts liv och då de skiljer sig vill hon efter två månader ta med den "nya". kanske kunde hon av respekt själv lära käna honom helt och känna att det är allvar innan man tar med til dottern(som man dessutom inte pratat med öht) och även då kommer ts pappa vara där... visst de är vuxna, men ens föräldrar. hade kanske varit skillnad om föräldrar inte varit ihop på länge ch mamman träffat lite olika kilar under längre tid...

    jag förstår att det jobbigaste måste var att din mamma inte ser dina två stora barn och nu har en liten kommit o hon besvärar sig inte ens med att komma!!

    jag har själv två "stora" barn på 3 o 5 år och en liten i magen som skulle ha kmmit ut i onsdags. jag o min mamma bråkade i somras och jag är i samma sits! jag ville att hon skulle träffa bane oftare än vad hon gjorde då barnen frågade så mycket om henne annars och kändes som en separation varje gång de inte sågs. jag sa också at jag inte ville att det skulle gå ut över barnen om vi bråkadfe. sa att vi kommer alltid ha bråk men jag vill att hon ändå träffar mina barn... för så vuxna borde vi kunna vara så barnen inte blandas in i vårt bråk.... det hela slutade med att hon såg dem  två ggr på två veckor... vi började bråka (av annan anleningen).... min stora fyllde år och jag sms-bjöd henne då jag tänkte att jag inte skulle låta det gå ut öve barnen. hon kom o vi pratade inte o sen har barnen inte sett henne. så alltså 2ggr i juni månad sedan en gång i juli då jag bjöd henne. men inget nu!!

    det värsta är när 5åringen frågar om sin mormor! va svarar man? jag kan gråta bara jag tänker på det.... ville dela med mig av egna erfarenheter, då situationen är så tråkig o jag förstår din uppgivenhet!

    hur kan man välja bort sina barnbarn!? de ska ju inte påverkas av de vuxnas tjafs... då kand e ju aldrig gå trygga me att "mormor" finns kvar, för hon finns bara då mamma o mormor inte bråkar!!

    kanske jag og ut min egen ilska istället;)
    får gärna inboxa mig om du vill

    melina

  • Lysmasken

    Ja var ska jag börja någonstans.

    Anledningen till att vi bråkade är pga min yngsta syster. Förra omgången jag var gravid så blev både soc och polis inkopplad för att min syster sa till min moster att mamma skulle styckmörda henne.
    Min mamma har ringt ett antal gånger och stor bölat pga av min syster. Hon har hotat mina föräldrar till livet. Det var där för några år sedan jag sa till min föräldrar att dom behöver hjälp.

    Iaf 2009 så gick min farfar bort och jag tog över hans hund pga ingen annan hade tid och ingen ville direkt ha en 10 årig tik. Jag själv har en golden och hundvan. Tiken var inte van vid barn. När vi hade haft henne i ca 5 månader så gör hon utfall mot barnen och min då min blivande make. Tog upp detta med min far och hans syskon om hur vi skulle gå tillväga. Vi valde avlidning.
    Då börjar min mor & syster hota mig öppet på fb och även genom telefon samtal.

    På ht 09 så gift jag mig med min make och då vart min mor riktigt arg på mig att jag valde borgligt.
    Då fick vi 20 t av hans föräldrar som skulle gå till bröllopet.

    Nu så blir jag anklagad av henne att jag tiggde lika mkt pengar som vi fick av hans föräldrar, hon anklagar mig för att ha stulit en film från henne, att jag ska vara tacksam för att hon har passat mina barn (2 gånger under 5år)

    Alltså jag kan fortsätta.

    Hon skulle flytta ihop med en tjej från sitt jobb. Denna tjej sa upp sin lägenhet, när det väl kom till kritan så fick denna tjej inte alls flytta med min mamma (mamma stod på lägenheten själv), sen så angav min mor denna tjej att hon stal från jobbet (dock inte sant) så tjej höll på att förlora sitt jobb oxå.

    Tycker ni att det verka vara en normal mamma???

    Nä jag gör inte detta för att straffa min mamma.


    Isabelle 051204 Filippa 080401 Novalie 100825
  • Jessa med 3

    Vill du ha henne i ditt och barnens liv? Varför?

  • Hannah76
    Lysmasken skrev 2010-10-24 09:19:45 följande:

    Ja var ska jag börja någonstans.

    Anledningen till att vi bråkade är pga min yngsta syster. Förra omgången jag var gravid så blev både soc och polis inkopplad för att min syster sa till min moster att mamma skulle styckmörda henne.
    Min mamma har ringt ett antal gånger och stor bölat pga av min syster. Hon har hotat mina föräldrar till livet. Det var där för några år sedan jag sa till min föräldrar att dom behöver hjälp.

    Iaf 2009 så gick min farfar bort och jag tog över hans hund pga ingen annan hade tid och ingen ville direkt ha en 10 årig tik. Jag själv har en golden och hundvan. Tiken var inte van vid barn. När vi hade haft henne i ca 5 månader så gör hon utfall mot barnen och min då min blivande make. Tog upp detta med min far och hans syskon om hur vi skulle gå tillväga. Vi valde avlidning.
    Då börjar min mor & syster hota mig öppet på fb och även genom telefon samtal.

    På ht 09 så gift jag mig med min make och då vart min mor riktigt arg på mig att jag valde borgligt.
    Då fick vi 20 t av hans föräldrar som skulle gå till bröllopet.

    Nu så blir jag anklagad av henne att jag tiggde lika mkt pengar som vi fick av hans föräldrar, hon anklagar mig för att ha stulit en film från henne, att jag ska vara tacksam för att hon har passat mina barn (2 gånger under 5år)

    Alltså jag kan fortsätta.

    Hon skulle flytta ihop med en tjej från sitt jobb. Denna tjej sa upp sin lägenhet, när det väl kom till kritan så fick denna tjej inte alls flytta med min mamma (mamma stod på lägenheten själv), sen så angav min mor denna tjej att hon stal från jobbet (dock inte sant) så tjej höll på att förlora sitt jobb oxå.

    Tycker ni att det verka vara en normal mamma???

    Nä jag gör inte detta för att straffa min mamma.


    Då är det alltså något helt annat bakom än hennes nya.. Och jag tror fortfarande du straffar henne - och vill hålla en distans mellan er. Vilket är helt förståligt!

    Tror du måste bestämma dig för vilken relation du vill ha med din mamma (om du vill ha någon alls?). Och sen utgå och agera från det.
  • Lysmasken
    MelinaRoos skrev 2010-10-24 09:15:29 följande:
    Hej,
    Va jobbigt.... o jag tror väl inte egentligen att det handlar om hennes mammas kille. kanske på sätet som mamman gör det. hon ar inte ens träffat sina barnbarn på flera månader varav hon inte ens sett den nyfödda. att du ens besvärar dig med att bjuda henne på dopet. sen när du väl vll att hon ser den nyfödda eller kommer på dopet, så är istället det första hon frågar om hon får ta med sin kille och dessutom via sms!!

    hade mamman ringt o ni pratat och kanske känt aatt ni var vänner m.m. m.m. så hade ts kanske oxå tyckt det var okej att mammans nya kille kom. sen är det väl okänsligt av ts mamma då hon varit ihop med ts pappa hela ts liv och då de skiljer sig vill hon efter två månader ta med den "nya". kanske kunde hon av respekt själv lära käna honom helt och känna att det är allvar innan man tar med til dottern(som man dessutom inte pratat med öht) och även då kommer ts pappa vara där... visst de är vuxna, men ens föräldrar. hade kanske varit skillnad om föräldrar inte varit ihop på länge ch mamman träffat lite olika kilar under längre tid...

    jag förstår att det jobbigaste måste var att din mamma inte ser dina två stora barn och nu har en liten kommit o hon besvärar sig inte ens med att komma!!

    jag har själv två "stora" barn på 3 o 5 år och en liten i magen som skulle ha kmmit ut i onsdags. jag o min mamma bråkade i somras och jag är i samma sits! jag ville att hon skulle träffa bane oftare än vad hon gjorde då barnen frågade så mycket om henne annars och kändes som en separation varje gång de inte sågs. jag sa också at jag inte ville att det skulle gå ut över barnen om vi bråkadfe. sa att vi kommer alltid ha bråk men jag vill att hon ändå träffar mina barn... för så vuxna borde vi kunna vara så barnen inte blandas in i vårt bråk.... det hela slutade med att hon såg dem  två ggr på två veckor... vi började bråka (av annan anleningen).... min stora fyllde år och jag sms-bjöd henne då jag tänkte att jag inte skulle låta det gå ut öve barnen. hon kom o vi pratade inte o sen har barnen inte sett henne. så alltså 2ggr i juni månad sedan en gång i juli då jag bjöd henne. men inget nu!!

    det värsta är när 5åringen frågar om sin mormor! va svarar man? jag kan gråta bara jag tänker på det.... ville dela med mig av egna erfarenheter, då situationen är så tråkig o jag förstår din uppgivenhet!

    hur kan man välja bort sina barnbarn!? de ska ju inte påverkas av de vuxnas tjafs... då kand e ju aldrig gå trygga me att "mormor" finns kvar, för hon finns bara då mamma o mormor inte bråkar!!

    kanske jag og ut min egen ilska istället;)
    får gärna inboxa mig om du vill

    melina
    Precis någon som förstår och har det likadant.

    Nä min mamma har inte sett dom 2 äldsta på flera månader förutom för några veckor sedan och då såg hon även den nyfödda. Det var inte ens 5 minuter.

    Jag har pratat med min mamma några gånger men allt precis allt ha handlat om henne och den nya kille. Hon har ju inte ens frågat om sina barnbarn.
    Hennes nya kille träffade mina 2 systrar och han sa inte ens hej och då var han flera gånger i huset när han hjälpte henne å flytta.
    Isabelle 051204 Filippa 080401 Novalie 100825
  • Lysmasken

    Nä jag litar inte på henne. Hon är rätt så bra på att säga en sak ena dagen och andra dagen så stämmer det inte alls.


    Min mamma polisanmälde min yngsta syster för misshandel. Som hon sen försökte ta tillbaka dagen efter.


    Som sagt jag kan skriva hur mkt som helst.


    Jag tycker att det är tidigt att presentera en ny man i min familj efter en så kort tid ihop. Mina föräldrar har varit gifta i 28 år och sen bestämde dom sig för att skiljas i somras och den gick igenom mitten av juli. I början av augusti så träffar hon en ny man och ska redan flytta ihop.


    Är inte 2 veckor lite kort tid att träffa en ny man när precis man är nyskild??


    Fick ett sms av henne härom dagen där hon skrev " vet du om att jag har sagt upp lägenheten och ska flytta till XXXX den 1/11?


    Jag svarade nä det visste jag inte.


    Fick ett nytt sms tillbaka där det stod "Bra för här finns inget att hämta!!


    Nä nu ger jag henne inga mer chanser. Hon valde första gången när jag erbjöd henne att komma å träffa barnbarnen att inte komma pga hennes kille skulle komma och sova över. Denna gång så väljer hon inte heller att komma pga han inte får följa med på dopet.


    Isabelle 051204 Filippa 080401 Novalie 100825
  • Mummy

    Fast du har ju valt att inte svara när hon ringer, och sen är du helt emot att hon träffat en ny. Kanske känner hon att du inte vill ha henne omkring?

Svar på tråden En mormor som inte bryr sig (lite långt)