Vi var på vår ul-kontroll idag och allt såg finfint ut ,är så glad och lättad! Tv1 (som jag kallar Ada) väger ca 600 gram och tv2 (Beda) ca 700 gram. Förra gången för två veckor sedan vägde de 400 + 500 gram så skillnaden har minskat procentuellt vilket är väldigt bra med tanke på de problem vi haft (Ada som är minst var ju donator och blev därför ganska liten).
Vi vet inte kön men gissar på flickor, så vi har tänkt på namn som Fanny och Klara, eller Ida och Klara. I fallet killar kanske Axel och Isak eller Alexander och Jonathan. Sedan finns det massor av tjejnamn som jag gillar men som maken inte går med på (Linnéa, Felicia, Saga, Tilda, Tove, ...). Killnamn är svårare!
Läkaren frågade idag om vi visste kön redan men vi sa att nej, vi vill inte veta. Det känns som att så många ul som vi gjort och gör så vill vi spara ngt kvar till en överraskning. Jag frågade sedan om han sett könet själv och han svarade ja (hur 17 har han sett det? jag har inte sett ngt...).
Jag är nu i v25, på god väg mot v26 (fredag). Ibland slår det mig fortfarande vilken otrolig tur vi haft att operationen blev så lyckad. Tänk, det är redan 5v sedan op, tiden har gått så fort.
Både BM och läkaren är på mig varje gång att jag borde bli sjukskriven. Läkaren sa idag att senast v28 bör jag åtminstone gå ner i tid, annars är risken för förtidsbörd för stor. Och det vore ju synd med tanke på hur bra op har gått - och jag håller med naturligtvis. Det är ju bara det att jag mår ju så bra! Har inte ont, ingen värk, inga sammandragningar el ngt. Jag har ju ett lugnt jobb där jag sitter vid datorn hela dagarna. Men jag ska lyssna på läkarna och låta dem sjukskriva mig - viktigaste är ju att Ada och Beda stannar i magen så länge som möjligt.
Love: jag tycker också du ska ringa och fråga om sprutan. Hur långt har du till sjukhus/förlossning om det skulle sätta igång? Gick din förra förlossning fort?