Esther M

Äldre 14 Oct 09:42

128 svar

"Jag är så trött på bonusbarnen"

Jag kanske kan kategoriseras som en sådan där person. Jag har sagt till min sambo, som bara har sina barn på skolloven, att om de skulle bo hos honom permanent skulle jag inte vilja vara sambo längre.

Jag tar inte ansvar för barnen när de är här, men behandlar dem ungefär som mina syskonbarn; tar med dem till Zoo, fixar filmkvällar, leker osv-alltså bara det roliga. Jag älskar dem men vill inte ha barn så jag skulle vägra bo tillsammans med dem och min sambo om detta hade kommit på tal.

Det hör till saken att barnen bor i ett annat land, så oftast träffar min sambo dem i hemlandet när jag inte är med. Jag träffar dem när de kommer till vårt hem och jag tycker att det är både jobbigt och roligt, men skulle som sagt inte bidra till eller ens gå med på att bo med dem. Jag vet att det är en anledning till att min sambo inte propsar på med tid eller delad vårdnad, men jag tycker att det är hans eget beslut.

Esther M

Äldre 14 Oct 10:01

#22

jådåsåatt skrev 2010-10-14 09:51:25 följande:

Jag tycker nog att de är en av dem. Som sagt, din sambo är det största puckot som inte propsar på att vara med sina barn mer men du som försvårar för honom är väl inte helt fri från skuld heller.
Jag har lite svårt att förstå varför man väljer en partner med barn om man inte kan tänka sig att leva med några.
Jag förstår inte heller hur man kan välja en partner som bara har sina barn på loven, men det kanske finns en bra anledning till att han har dem så sällan?

Som jag skrev så bor de in ett annat land. Han flyttade till Sverige när vi träffades, och jag har varit klar med min ståndpunkt från början. Min sambo träffar dem så ofta han kan. Jag hindrar honom inte från att bo med barnen, däremot hindrar jag dem från att bo med mig. Jag vill inte bo med dem, så om han vill det kan vi vara särbo.

Esther M

Äldre 14 Oct 10:17

#26

jådåsåatt skrev 2010-10-14 09:51:25 följande:

Jag tycker nog att de är en av dem. Som sagt, din sambo är det största puckot som inte propsar på att vara med sina barn mer men du som försvårar för honom är väl inte helt fri från skuld heller.
Jag har lite svårt att förstå varför man väljer en partner med barn om man inte kan tänka sig att leva med några.
Jag förstår inte heller hur man kan välja en partner som bara har sina barn på loven, men det kanske finns en bra anledning till att han har dem så sällan?

Jag försvårar inte för honom, jag väljer mitt liv. Om hans barn är viktigare är det upp till honom att välja att vara särbo med mig eller lämna mig.

Esther M

Äldre 14 Oct 10:21

#27

jådåsåatt skrev 2010-10-14 10:09:56 följande:

Ok, jag ahr väldigt lite förståelse för att man flyttar ifrån sina barn så att man bara kan ha dem på loven. Varför skaffade han dem när han inte har något intresse av att ta sitt ansvar för dem.
Jag har väl svårt att förstå dig med, det hade ju varit väldigt mycket enklare om du valde en man utan barn så att de slapp komma i kläm. Men som sagt, det är han som inte tar sitt ansvar och det är han som väljer bort sina barn till förmån för dig och det är absolut han som är den största boven i dramat.
Sen att du bekräftar hans tro att det är ett ok beteende genom att ha ett förhållande med honom känns ju sådär, det hade jag aldrig klarat att leva med.

Det hade kanske varit enklare att välja en man utan barn, men som sagt så står det honom fritt att välja sitt liv efter sina villkor precis som det gör för mig. Jag tycker inte att det är mitt ansvar att varken bekräfta eller kritisera andras val i livet. Om han väljer att skaffa barn och lämna dem är det inget problem för mig.

Esther M

Äldre 14 Oct 10:37

#33

jådåsåatt skrev 2010-10-14 10:21:58 följande:

Du säger ju själv att du vet att han drar sig för att ha mer umgänge för att han vet att du inte vill det, då försvårar du ju för honom.
Dock är han vuxen och kan ta egna beslut och det är absolut hans ansvar. Men att tro att du är helt utan skuld är naivt. Att bli tillsammans med någon med barn innebär ett visst mått ansvar.

Var får du ut av att vara tillsammans med en man som väljer bort sina bran till förmårn för en tjej? Tycker du själv att det är ett ok och normalt beteende?
Och återigen, varför skaffade han barn som han inte vill ta ansvar för?

Jag vet inte varför han skaffat barn han inte tar ansvar för. Vad jag vet är att han gör vad han kan för att vara en pappa till dem. Var ligger min skuld?

Esther M

Äldre 14 Oct 10:59

#36

jådåsåatt skrev 2010-10-14 10:40:53 följande:

Han flyttade från landet de bor i, är det vad du kallar att göra vad man kan för att vara en pappa åt dem? Då har du inte mycket koll på vad det innebär att vara förälder.
Du bekräftar att det är ett ok beteende genom att vara tillsammans med honom och ser till dina behov framför barnens, däri ligger din skuld.

Barn är ett kollektivt ansvar även om föräldrarna har det yttersta ansvaret. en vuxen människa som bidrar till att försämra tillvarom för ett barn har alltid del i skulden.

Varför ska jag skuldbeläggas för att jag ser till mina behov framför någon annans barns? Bör jag åsidosätta mina behov till fördel för alla barn i världens? Varför det? Jag har inga barn eftersom jag valt att inte skaffa några. Jag har inget ansvar för någon annan än mig själv varken juridiskt eller moraliskt.

Jag försämrar inte barnens liv. Innan min sambo träffade mig och flyttade till Sverige träffade han dem ännu mer sällan eftersom han reste mer i arbetet då. Han bestämmer själv när och hur han tar hand om sina barn, det enda jag säger något om är vem jag ska bo med.

Esther M

Äldre 14 Oct 11:01

#37

Mariohn skrev 2010-10-14 10:38:53 följande:

Jag tycker inte att du har någon skuld. Du har rätt att välja ditt liv. Ansvaret ligger som sagt hos honom. Men jag förstår inte hur man ser något attraktivt i en man som lämnar sina barn.

För mig ligger attraktionskraft inte inte hur en man tar hand om barn eller hur han tar ansvar. Jag kan säga att jag nog hade gjort annorlunda om jag hade haft barn själv, men det förtar inte min kärlek att han lämnat dem. Jag vill inte redogöra för hans liv, men det är inte det jag ser som viktigt med honom.

Esther M

Äldre 14 Oct 11:17

#42

LillTussa skrev 2010-10-14 11:09:50 följande:

Men säger det inte mycket om en människa som kan lämna sina barn huxflux och bara leva vidare? För barnen är ju en del av en själv. Att bara lämna och stänga av...

Det gör det säkert, men eftersom jag är likadan så är det ok för mig.

Esther M

Äldre 14 Oct 11:20

#44

jådåsåatt skrev 2010-10-14 11:04:46 följande:

Ja. du har ett visst ansvar för barnen till den partner du valt. Dock är det inte på långa vägar lika stort som han ansvar såklart. Det är som sagt han som gör fel men du är på sätt och vis medskyldig när du bara står brevid och ser på när han skiter i sina barn.

Tycker du själv att det är ett ok beteende att skaffa barn man inte tar hand om? Jag tycker att det är helt sjukt att folk kan vara så egoistiska att de avlar fram barn utan att vilja ta ansvar för dem, jag förstår inte hur man kan vara så kall och känslolös.

Nej, jag har inget ansvar för barn som inte är mina. Jag har inget ansvar för vad en annan människa väljer att göra. Med din logik är det delvis mitt fel om jag bevittnar en trafikolycka.

Jag förstår varför han har flyttat. Jag förstår inte vad det innebär att ha barn, så för mig är det inget konstigt att inte se sig som tvungen att bo där man inte vill bo pga någonting alls. Jag tar inget ansvar och kan därför lätt förstå hur man kan låta bli.

Esther M

Äldre 14 Oct 11:24

#47

jådåsåatt skrev 2010-10-14 11:19:43 följande:

Hur menar du nu?
Du skulle alltså utan problem kunna skaffa barn som du sen skiter i?
Och du bryr dig inte heller om ifall du gör de som bör stå dig närmast illa?

ok...så kan man ju också välja att leva sitt liv.

Nej, jag skulle inte skaffa barn eftersom jag inte vill ha några. Däremot kan jag lämna en situation och gå vidare utan att se tillbaka, exempelvis flytta till ett annat land eller en annan stad och inte ha kontakt med de jag levt med.

Om det gör mina närmaste illa att jag väljer mitt eget liv, så gör jag dem illa. Jag gör det inte med avsikt, men hamnar deras vilja i kläm med min, så tänker jag på mig själv.

Esther M

Äldre 14 Oct 11:25

#48

GAGA skrev 2010-10-14 11:23:59 följande:

Ester m- Vad skulle hända om barnens mamma dog och barnen flyttar in hos din kille? Skulle du göra slut då?

Ja.

Esther M

Äldre 14 Oct 11:25

#49

GAGA skrev 2010-10-14 11:23:59 följande:

Ester m- Vad skulle hända om barnens mamma dog och barnen flyttar in hos din kille? Skulle du göra slut då?

alternativt vara särbo.

Esther M

Äldre 14 Oct 11:30

#52

jådåsåatt skrev 2010-10-14 11:26:23 följande:

Nä, du får snarare jämföra med att stå brevid och bara titta på när någon gör en annan människa medvetet illa. Som att bevittna en misshandel eller mobbing t.ex. Men då kanske man inte heller har något ansvar?
Jag tror att vi har helt olika grundvärderingar. Jag anser att man har ett ansvar jämtemot sina medmänniskor.

Att skylla på att man inte har några barn förstår jag inte. Tänk dig in i situationen om dina föräldrar valt bort dig när du var barn, hur tror du att det hade fått dig att känna?

Anser du att jag borde adoptera alla barn som svälter, elelr far illa i Rumänien också? Om jag inte gör det tar jag ju inte mitt ansvar som medmänniska?

Jag kan inte tänka mig in i att ha blivit bortlämnad som barn, och det skulle knappast tillföra något här om jag kunde det. Barnen har inte blivit bortlämnade. De bor hos sin mamma och träffar sin pappa ibland. Deras pappa har en tjej som inte ser dem som sitt ansvar. Det är inte riktigt att jämföra med hur jag skulle ha känt om mina föräldrar hade valt bort mig.

Esther M

Äldre 14 Oct 11:38

#56

jådåsåatt skrev 2010-10-14 11:32:03 följande:

Ok, men problemet här är att man slutat har rättigheten att se till sig själv först när man får barn. Man kan inte bara avla fram barn som är balla för stunden och sen lämna dem åt sitt öde när roligare saker än ansvar kommer i ens väg.

Och jo, din man gör sina barn illa med avsikt. Som förälöder bör han vara väl medveten om vad det innebär att välja bort sina egna barn.

Ok, men hur har jag skuld i det?

Esther M

Äldre 14 Oct 11:41

#60

jådåsåatt skrev 2010-10-14 11:36:02 följande:

Din man har valt bort sina barn, han flyttade ifrån dem.
Att man träffar sina barn ibland kan knappast räknas som att ta sitt förälraansvar.
Så jo, prova att sätta dig in i situationen. Men att försöka sätta dig in i vad andra känner är inte riktigt din grej va?

Nä, du borde inte adoptera alla barn i Rumänien eftersom du inte vill ha barn och därför knappast gett dem en bra tillvaro.

Men hur ger något av det mig skulden till vad han gör?

Jag förstår mycket väl att min sambos barn hellre hade sett att deras pappa valt annorlunda. Jag kan se vilken ilska och sorg de kommer att känna gentemot honom om de inte redan gör det.

Däremot kan jag inte se hur jag ansvarar för något av det.

Esther M

Äldre 14 Oct 11:41

#61

mirre67 skrev 2010-10-14 11:36:13 följande:

Du är med andra ord en fullblodsegoist.

Det är riktigt uppfattat.

Esther M

Äldre 14 Oct 11:42

#63

Väntarochlängtar skrev 2010-10-14 11:39:06 följande:

Varför hänger man på ett forum som FL om man inte vill ha barn ? Tycker inte att abort är värre än att gå till tandläkaren osv... ( i en annan tråd har du skrivit det..) Fattar inte detta!

Finns det fler trådar du har läst där jag har skrivit, så citera dem. Du fattar tydligen varken FLs mångsidighet eller regelsystem.

Esther M

Äldre 14 Oct 11:43

#64

jådåsåatt skrev 2010-10-14 11:40:23 följande:

Du har inte skuld i att din man väljer bort sina barn, det är hans beslut.
Dock, och det här har jag redan skrivit, ligger ditt ansvar i att du bara står och ser på när en människa gör sina barn illa utan att tycka att det är fel eller ingripa.

Vad tycker du att jag borde göra istället?

"Jag är så trött på bonusbarnen"

INNEHÅLL