Downs syndrom - Vi gjorde abort

Kubtest erbjuds hos oss från 35 men jag kommer aldrig göra om det. Det var helt missvisande för oss. Vi fick en väldig låg risk för Downs syndrom. Mycket lägre än risk siffran för min ålder. Däremot fick vi hög risk för Trisomi 18+ 13 och valde därför gå vidare med fostervattensprov. Då visade det sig att det var Downs syndrom i alla fall och inget av det det andra. Om vi lyckas ingen kommer vi hoppa över KUB och göra ett moderkaksprov direkt. Nu drog det bara ut på tiden och Kub testet sa ingenting om verkligheten. Det är bara ett sannolikhetstest.

Jag gillar verkligen att alla här är så osjälviskt hjälpsamma  tack så mycket!

Lindis: Jätteledsen att höra att du varit med om samma sak. Dessutom när det var IVF och ni äntligen lyckats. Min syster är nu med barn via IVF och jag vet vilken kamp det kan vara! Jag förstår att du mår dåligt! Jag har hört att risken att det händer igen är lite större, typ 1 % större än om det inte hänt dig. Men den sannolikheten att blixten träffar två gånger är ändå mycket liten. Ta hand om dig.

Det verkar vara olika regler runt om i landet när man blir erbjuden KUB-test. Här är det vid 35 års ålder, som jag är. Dessutom är det inte överallt man kan göra moderkaksprov, vilket man kan göra tidigare än fostervattensprov, redan i vecka 11 har de sagt till mig.

En helt annan sak. Jag läste nån artikel som var några år gammal om att snart skulle man kunna testa för DS genom att ta blodprov på mamman för att en del fosterceller finns där. Har ni hört talas om detta? Det skulle ju vara superbra att slippa MKP och FVP.

Tant Pruselius, hur gick det för er med provet då?

Millan 

Tack snälla alla ni som svarat!!
Det finns så mycket ämnen runt graviditet som är tabu. När ska vi alla bryta oss loss, må bra och prata öppet om våra rädslor och vad som händer oss?
Jag har haft flera MF och MA och det kan man knappt prata om heller.....
Jag tycker inte att man måste vara i en speciell ålder bara för att få rätt att göra vissa undersökningar. Det är ju kvinnans graviditet och hon borde få bestämma själv hur hon vill gå igenom den!

Kram till er alla!!

Jag vill ge er alla en stor kram. Jag har noll erfarenhet av barn med funktionshinder, men att vara så stark att göra abort för att barnet ska slippa leva med detta, det är underbart fint. Jag menar inte att dom som väljer att behålla är dåliga på något sätt, jag vill bara rikta en stor kram till er som gör  det bästa för barnet

Lindis: en stor kram till dig!

Denna tråden är underbar! Så skönt att veta att man inte är ensam, här vet vi alla hur det känns. Om du hoppar en bit bakåt i tråden hittar du någ en del om hur länge vi blödde mm. Jag minns tyvärr inte det. Jag fick ju skrapas fyra gånger (operation) efteråt så jag fick ju nya blödningar hela tiden! Men vet att 6 veckor efter själva aborten fick jag första mensen och månaden efter det blev jag gravid igen. Det slutade tyvärr i missfall för ca 3 veckor sedan.

Jag hoppas att du ska finna stöd här och få svar på dina frågor. Vi finns för varandra!
Många kramar till er alla

Bara så ni vet så är BESLUTET att avbryta ALDRIG LÄTT!!!!!! Man gör det nog inte enbart för sin egen skull, finns många faktorer som spelar in. Det beslut vi har tagit är nåt vi får leva med resten av våra liv!!!

Det här är en tråd där vi stöttar varann och om ni vill kritisera eller vad ni gör så tycker jag ni kan lämna denna tråden!!!!

ullis83: Tack för din ord!