♥♥ Du som haft MA, MF och X fantastiska tråd!! DEL 13!♥♥

Får man hoppa in här?
Min bakgrund är
1 MA i v. 8
1 x
1 mf i v.5
1 son i april 08
1 x  igen (opererade bort 1 äggledare)
NU gravid igen, men verkar som det blir mf, fått nån form av liten blödning idag.

HUR ORKAR MAN GÅ VIDARE? Jag tror jag håller på att gå under av ångest. Plussade för 1 vecka sen och är idag i typ v.5+1. Har mått konstant dåligt sedan jag plussade klämt på tuttarna hela tiden för att konstatera att de gör ont, går på toa var 5:E minut för o kolla så det inte kommer blod på pappret, nojjar över att jag inte mår illa etc. etc. Ja ni fattar. I dag kom det som nån liten liten flytning som var lite färgad, och nu är jag helt förbi. Fick gå hem från jobbet, bara gråter. Orkar inte med ett missfall till. *suck*

Fy vad trist!! Bättre med tidiga mf, så man slipper skrapning och allt.
Min "lilla" blödning, har nu blivit stor, och missfallet är väl så gott som klart. Fan vad sur jag är!!

Jag orkar inte försöka bli gravid igen. Orkar inte leta tecken varje månad, bli hånad av minuset, leta skuggor på testet. Orkar inte få ett plus och ett nytt missfall. Orkar inte fler besvikelser. Igår trodde jag att jag nog hade fått äl efter mitt missfall, men orkade inte ens sexa. Tänker att jag väntar tills jag får mens nästa gång, och utgår från den. Just nu är det bara helt dött i själen. Jag vill inte ha fyra år mellan mina barn, det innebär att vi måste bli gravida innan februari/mars om vi ska hinna få ett barn nästa år. Det är ju en omöjlighet.

Hej på er! Detta är heeeeeelt otroligt! Men jag är gravid IGEN!! Har inte ens haft mens mellan, utan blev gravid direkt efter missfallet. Helt otroligt!
Så tjejer! Än är inte hoppet ute!! Detta är då min 7:e graviditet, nu ska väl det ändå få bli en bebis?!! Ett syskon till min son, som kommer vara 3 år och några månader om det nu kommer en plutt i juli .
Helt fantastiskt!!
Det som är skönt, jämfört med den förra grav jag hade i okt så känner jag mig så cool! Kollar inte efter blod i trosorna, på pappret osv, tänker knappt på att jag är gravid, kommer fortsätta träna etc. Förra gången var jag så orolig, vågade inte gå och träna eller nåt, men det gick ju inte ändå. Nu tänker jag bara att "går det så går det", jag orkar inte oroa mig mer nu, utan tänker fortsätta leva som jag brukar utan ångest och oro!
Men det är som om kroppen förra gången visste att något inte stämde...så känns det inte nu .

Lycka till alla ni andra!!