Donera ägg
oceanney skrev 2010-10-01 05:57:30 följande:
Verkligen underbart att det finns sådana som du, som osjälviskt utsätter sig för det obehag det ändå är med hormoner och äggplock, för att hjälpa andra.Med tanke på den brist på donatorer som finns blir jag dock lite upprörd att höra att det tog sex månader för att få klartecken. Blodproven som behövs är ju klara på några dagar! Undrar hur många som hinner tappa intresset under tiden...?
För mig kändes det jättelätt. Behandlingen gick att klämma in i kvällsrutinen och jag kände aldrig av något obehag. Jag blev väl bemött vid kliniken och all smärtlindring tog som den skulle under plocket. Jag vilade nästan 2 timmar, sen åkte jag hem med mer smärtlindring att ta själv som jag ville, vilket räckte och blev över. Efter några dagar var jag helt som vanligt igen.
Det är tidskrävande till en viss del, men man får ju ersättning för inkomstbortfall. Jag hamnade på plus-minus-noll ekonomiskt, vilket ju också är tanken, men gick därifrån med en fantastisk känsla av att ha fått hjälpa något med något så stort som att få barn. För mig är barnet, oavsett vem ägget kom ifrån, ett resultat av mamman och pappans kärlek till varandra och det ofödda barnet. Jag har bara gjort vad jag kunnat, och det är en oslagbar känsla att kunna hjälpa till istället för att hjälplöst se på och tänka att "jag skulle göra något om jag kunde..."