Väntan för och efter MKP/FVP - kom in här!
Nu vill jag bara att morgondagen ska vara över. Är det ett dåligt resultat så skulle dom ringa fred eller måndag. Om man ändå kunde hoppa över imorgon. Hua
Inlägg från: Charlie40
|
-
-
Jag hoppas ni får svar och att det blir ett bra sådant. Att ni får mod och hjälp att försöka igen. Krammaoliiin skrev 2014-05-26 08:34:50 följande:
Jag vill börja med att säga tt jag verkligen lider med alla som väntar på svar (väntan är fördjävlig) och även med dom som fått dåliga besked och måste avbryta. Jag har själv varit där. Dock fick jag bra besked på MKP men på ul efteråt konstaterades att bebis inte skulle överleva :(
På onsdag ska jag till Akademiska i Uppsala och förhoppningsvis få reda på varför mina två bebisar inte kunnat överleva. Antagligen är det Meckels syndrom, men det är inte säkert. Jag har väntat på denna tid sen i november, men ju närmare den har kommit desto läskigare har det blivit. Tänk om dom berättar att det alltid kommer att bli såhär? Usch!
Jag ville mest bara få ur mig till människor som är i samma sits (gällande väntan alltså), som har lite mer förståelse än andra!
-
Tack för att ni håller tummarna, det kom inget samtal idag :) men vet inte om man vågar slappna av än. Det har nu gått 4 arbetsdagar och jag bara vill att det ska komma ett brev i lådan som berättar att allt är bra och att vi ska få en flicka eller pojke :) hur länge fick ni som fått goda besked vänta tills era papper låg i lådan?! Jag gjorde mkp i Uppsala.
-
Det här händer inte igen?! Jag är så ledsen, hur kan vi råka ut för detta en gång till? På söndag avbryter vi för andra gången på 7 månader. Jag har varit gravid i 30 veckor under ett år. Denna gång var det oxå en flicka, jag saknar ord och det gör så förbannat ont. Tabletten togs igår och imorgonbitti sätter förlossningen igång, ja jag säger förlossning för det är precis det det är. Hur ska man orka vidare och ska man våga försöka igen?! Jag såg en tant vinna 30 miljoner på TV4 imorse, det är större sannolikhet att göra det än att detta händer. Det gör så förbaskat ont! Ville bara skriva av mig lite.
-
Tack, första gången var det Trisomi 13 vilken chansen att få är 1 på 12500 det var icke ärftlig variant. Nu var det Trisomi 21det känns helt overkligt att råka ut för detta 2 gånger med olika Trisomier och det inte är ärftligt. Jag har tre friska barn men detta är mitt och sambons första gemensamma, eller ja andra då :( frågan är då, kan vår matchning vara fel?! Åhhhh många frågor i huvudet, det låter som att det är högst osannolikt att detta ska hända två ggr enligt läkarna.Kattflickan skrev 2014-05-31 13:16:26 följande:
Charlie: jag är så ledsen för din skull! Jag har varit med om detsamma! Kolla min presentation!
Det jag kan säga är att om det var samma fel på barnet som förra gången så är det ingen slump!!!! Sannolikheten att någon av er har ett genetiskt fel är mycket större. Ni måste få träffa en genetiker!
Jag vet hur fruktansvärt dåligt du måste må nu. Försök att få träffa en psykolog eller kurator. Jag kände att jag verkligen nått botten när även mitt andra foster hade DS. Livet kommer att bli bättre igen, men det tar tid! Kram!
Jag vet att jag tjatar om PGD, men du borde få göra det Charlie!
-
Åhhhh stor kram, ta hand om varandra. Har du funderingar, fråga på. Vi är många här som varit med om samma fruktansvärt jobbiga situation. Jag har varit där 2 ggr på ett halv år. Ingen ska behöva gå igenom det, och det känns otroligt orättvist. Det kan vara skönt att få skriva av sig ibland, så gör det.Helle1981 skrev 2014-07-02 16:41:41 följande:Var på återbesök till läkaren på Östra sjukhuset idag....och det ser mörkt ut
Han hittade två felställda händer och två felställda fötter.Detta är ofta kopplat till någon syndrom-sjukdom, och är det inte någon kromosomavvikelse så kan det var neurologiskt. Det han kunde konstatera var att barnet är handikappad.Läkaren skulle prata med sin kollegor och genetikerna imorgon bitti och återkomma till mig sedan. Han kommer även att boka in ett samtal hos kurator, som man pratar med innan man bestämmer sig för abort.Men vad läkaren sa och visade oss så kommer barnet inte vara livsdugligt och vi kommer få ta bort det
Styrke kram -
Jo 2 gånger har varit fruktansvärt och två små små prinsessor fick vi. Så perfekta trots att det var minibebisar. Dom finns i våra hjärtan och kommer ligga tillsammans i minneslunden, det känns fint <3Helle1981 skrev 2014-07-05 11:09:29 följande:
Tack för ert stöd!
Det betyder mycket att få prata/skriva av sig för några som vet hur det är.
Detta är andra gången jag får ta cytotec
Det känns så fruktansvärt orättvist att man ska få drabbas av detta TVÅ gånger. Förstår hur du känner dig Charlie40. Styrkekram till dig. Hur mår du nu? Försöker ni bli gravida igen?
Tänker på min svägerska som jag är så avundsjuk på. Hon blev gravid på första försöket med det första barnet och på andra försöket med det andra barnet. Hon har fått två friska barn.
Det är ingen i min omgivning som vet hur det är att få missfall, och det känns som att de inte förstår. Alla säger "försök tänk positivt". Men hur ska man orka det när man är mitt inne i det? Varför får man inte bara vara ledsen och arg?
Min kurator sa "Ha inte för höga förväntningar på din omgivning. De vet inte hur det känns eftersom de inte har varit i samma situation." Hon har ju helt rätt.
Imorgon ska jag hämta den första tabletten på sjukhuset. Förlossningen kommer att ske på tisdag. Då är det dags att ta farväl av våra lilla dotter.
Hoppas förlossningen kommer igång fort i alla fall och allt går som det ska.
Vi försöker nu på en gång, trodde inte jag skulle orka men nu är det det enda jag tänker på. Konstigt hur det fungerar.
Jag vet precis hur du känner just nu och jag tänker på er. Våga vara ledsen och prata mycket om hur ni känner. Det är viktigt.
Kram och styrka till er -
Jag förstår din oro, ja dom är jättedålig på att berätta på gyn. Du kan be att få papperen med testerna och titta själv.mariaheterjag skrev 2014-07-06 09:17:47 följande:
Hej, fick 1:138 i risk på kubtestet, det var blodprovet som visade så, och ska göra moderkakstest på tisdag. Känns nervöst och tankarna återkommer hela tiden till detta. Är orolig både för själva testet, att det ska vara obehagligt och att jag kommer freaka ur av nervositet men också såklart för resultatet. Försöker dock tänka positivt, men det liksom gnager och jag bara längtar tills vi fått veta!
Jag tycker det va konstigt hur lite information man fick av dem på ultragyn som gjorde kubestet. Fick ingen info alls om hur moderkaksprovet ska gå till, vad det egentligen innebär eller vilka syndrom eller avvikelser som jag har risk på. Det enda hon sa var att det inte var Ds då nackspalten var bra. Men kontrolfreak som jag är vill jag då veta vad det istället är risk på. Eller vet de inte de än? Hade också velat ha pappret med provresultatet utskrivet så man själv kunnat läsa alla siffror, nu fokuserade hon bara på siffran med den höga risken, de andra svaren vet jag inte ens vad det blev....
För att lugna dig lite så kan jag berätta att jag är oerhört spruträdd men tyckte mkp gick jättebra att göra. Det gjorde inte alls ont utan mer obehagligt och självklart är situationen jobbig i sig. Väntan på provsvaren är det absolut värsta. Jag hoppas det går bra för er och skriv ner alla frågor du har och ta med för dom som utför mkp är jätteduktiga och kan säkert svara bättre än vad barnmorskorna på gyn kan.
Lycka till och skriv gärna hur det går! Jag håller tummarna för er, kram! -
Om det är en avvikelse så ringer dom inom några dagar annars får man resultatet per post och det tar oftast längre tid. Jag gjorde mitt i Uppsala och så gör dom där, det kan ju vara olika i andra landsting. Vi bad även om att få veta kön så vill ni det säg till vid provet. Som sagt gör inte provet ont, det sticker till lite sedan drar dom ut vätskan och det tar knappt en minut. Det är bara obehagligt och så är man ju nervös i kroppen, försök slappna av och tänk på ngt fint. Vips är det över. Fråga gärna om du undrar över ngt, jag vet själv hur många frågor man hade.mariaheterjag skrev 2014-07-06 13:24:53 följande:Tack
Önskar jag funnit mig och bett om papperna på en gång. Men det kändes liksom som hon ville få i väg oss när vi väl fått resultat. När jag försökte fråga om vad det var risk på så svarade hon jättesvävande och sa att hon inte kom ihåg vad det hette!?
Skönt att du tyckte provet i sig inte var så farligt. Jag är inte spruträdd men har tagit benmärgsprov och uppfattade det som helt hemskt och nu har jag fått för mig att det ska kännas liknande. Vid benmärgspsprov går man ju också in med en nål fast i benmärgen men förhoppningsvis går det inte ens att jämföra.
Men om mkp skulle visa på någon avvikelse för man veta exakt vilken då?
Min sambo har ett ofarligt hjärtfel som gör att han får hjärtklappning ibland jag undrar om det kan vara så att den i magen har samma och att det är det som syns? Ja man analyserar ju allt....
Men mest av allt hoppas jag bara att allt ska vara bra!!! Tack för pepp och råd -
Lycka Till berätta gärna hur det gick efteråtmariaheterjag skrev 2014-07-07 22:54:01 följande:Tack I morgonbitti ska jag göra provet. Har tvättat mig med den där äckliga vätskan... Hoppas verkligen att det är som du säger och att jag bara jagat upp mig om provet. Känns väldigt nervöst nu. Hoppas på att väntan efteråt inte ska bli så jobbig.
-
Underbart! Hoppas på samma goda nyhet efter mitt tredje mkp. Kram och lycka till med lilla livet.Plåstret skrev 2014-07-10 15:43:35 följande:
Efter många om och men och provsvar som kommit bort i posten har vi fått veta att vi ska få en liten tjej som inte har trisomi 13, 18 eller 21. :)
Jag beklagar verkligen Helle1981. :( Usch så fruktansvärt, att inte bara drabbas en gång utan två. Kan verkligen inte sätta mig in i er situation men jag hoppas att ni får den hjälp ni behöver och har stöd runt om kring er. Kram
-
Kram och styrka till er <3videotapes skrev 2014-10-22 13:34:59 följande:
Gjorde MKP för tre veckor sedan och fick svar för en vecka sedan. Vi har 50% risk att föra över en ärftlig sjukdom och tyvärr har bebisen den. Imorgon, i vecka 16, säger vi farväl till vår lilla flicka.
Hur ska man våga bli gravid igen? Samtidigt som att det är det enda jag vill...
-
Jag kommer ihåg. Åhhhh håller tummarna, berätta hur det gick sen. Lycka till!!maoliiin skrev 2014-12-15 07:55:52 följande:
Hej,
Vet inte om någon som är kvar här i gruppen kommer ihåg mig
Men efter mycket lögner från Akademiska i Uppsala och ett års väntan ska jag idag dit för att få reda på om vi har några genetiska "fel" eller inte. Fy fan vad nervös jag är.
Beklagar att det är fler som har "behövt" ansluta till denna grupp. Hoppas det kommer att gå bra för er alla!
-
Hej :)maoliiin skrev 2015-06-22 19:01:21 följande:
Hej,
Nu var det ett himlans tag sen jag skrev här. Men jag har liksom lagt ner tankarna på det här med barn eftersom vi aldrig fått något svar, plus att jag hat gift mig så har varit helt uppe i det blå med det. I slutet på förra året fick vi i alla fall ett någorlunda svar, vi kan ha en form av Meckels Syndrome, som det inte finns någon forskning på alls, överhuvudtaget, i hela världen, så helt plötsligt är vi med i en forskningsstudie också!
Hur som, i dag gjorde jag ett test, den där magkänslan ni vet, och det visade positivt. Vi har inte fått något svar på vad som gått fel om andra två gångerna ännu.. Men jag känner mig förhoppningsfull. Tredje gången gillt och det kommer gå bra :)
Åh grattis!!! Klart det går bra nu, vet inte om du kommer ihåg men jag gjorde två avbrytanden på kort tid oxå. Nu är det tredje gången gillt för mig :) väntar en flicka även denna gång. Vi är nu strax i v20 och gjorde ett NIPT i v10 med svar efter 10 dagar att allt är BRA :).
Så jag tror på tredje gången gillt :)
Kram