Inlägg från: Anonym (Dotter) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Dotter)

    Min pappa lever i misär...

    Ja... Nu har jag börjat på det här inlägget 3 gånger och suddat ut det igen. var tydligen svårare än jag trodde att få ur mig detta...

    Så här är det, utan omsvep:

    Min pappa bor i ett hus som inte har blivit städat ordentligt på hur många år som helst. överfulla kattlådor, kartonger, tomglas, tidningar, disk, damm... Listan kan göras hur lång som helst...
    Han har stor trädgård, men har inte klippt gräset en enda gång i år, taket på uteplatsen rasade i vintas och han har inte ens rört det.
    Avloppet har blivit utdömt och måste åtgärdas och han bryr sig inte. Toagolvet är ruttet och sviktar kraftigt, toastolen läcker och det vattnet blandar sig med det trevliga som kommer ur den läckande kattlådan. Detta löser han genom att lägga en handduk över...
    Min bror bytte lakan i hans säng förra sommaren och jag tvivlar starkt på att det är gjort sen dess...

    Va fan ska jag göra?!

    Har pratat med honom om att vi skulle ta ett krafttag, men han vill inte. Frågat om vi ska ta lite grann då och då, nepp...
    Har vi (min bror och jag) städat undan litegrann så vi kan sitta, blir han så sur så det inte går att prata med honom, så vad är det då för mening att vara där?
    Nu har det gått så långt att vi inte kan vara inomhus längre. Stanken är olidlig och det finns en ledig stol i köket. In till tv-rummet kommer man inte för där står en hel hög med grejer för vikdörren för att katterna inte ska komma åt varandra (!)   Dit in vill man egentligen inte heller för hur kul är det att sitta i en soffa som stinker av nerkissade (katten) filtar och titta på en tv som är gul av smuts?

    Snälla!! Har någon varit i min sitts eller på nåt vis kan hjälpa oss??


     

  • Svar på tråden Min pappa lever i misär...
  • Anonym (Dotter)
    Anonym skrev 2010-08-21 21:45:27 följande:
    ring och rådgör med soc.tjänstens vuxengrupp. 
    Måste jag inte uppge vilken han är då?
  • Anonym (Dotter)

    Vill ju helst undvika att dra in myndigheterna.... Tror han sätter sig ännu mer på tvären då.


     

  • Anonym (Dotter)
    Anonym skrev 2010-08-21 21:51:13 följande:
    Nej. du behöver inte säga vem du är och då får du anonym rådgivning. Har han missbruk?
    Oja... Dricker dagligen och har gjort så länge jag kan minnas.

    Vad kan soc. göra?
  • Anonym (Dotter)
    Anonym skrev 2010-08-21 21:51:58 följande:
    Omplacera katterna! Det är ju djurplågeri att ha de där.
    Inte läge att dra in katterna just nu... Jag jobbar på det...
  • Anonym (Dotter)
    Anonym skrev 2010-08-21 21:53:23 följande:
    fundera inte i de banorna. Först och främst behöver du få lite avlastning med dina tankar, oro och funderingar. Genom att ringa anonymt kan du få det. Sen kan du fundera på hur du skall gå vidare...
    Jo, man skulle nog göra det... Just nu känns det förbannat tungt.
    Känns som han har gett upp och bara väntar på att självdö.
  • Anonym (Dotter)

    Vi har pratat med honom om missbruket, men vi kommer ingen vart. Han bara rycker på axlarna och blir tjurig. Vi kan ju inte tvinga honom!

    Jag vet att han inte kommer att gå med på nån hjälp utifrån, såsom soc. eller vården. Han är helt apatisk när vi försöker prata med honom och vi har bönat och bett. Spelar ingen roll om vi tar det när han är nykter, samma reaktion...

  • Anonym (Dotter)

    Han är 65.

  • Anonym (Dotter)

    Självmord tvivlar jag på... Men, egentligen är det väl det han håller på med...

    Ni som svarat i tråden, har ni någon personlig erfarenhet av detta?

  • Anonym (Dotter)
    Anonym skrev 2010-08-22 10:21:16 följande:
    Låt inte de oskyldiga liven lida mer i onödan! Snälla, ta dem därifrån!
    Släpp katterna är du snäll.
  • Anonym (Dotter)
    Anonym skrev 2010-08-22 10:50:49 följande:
    ni kan inget göra om ni inte får honom omyndigförklarad och det är mycket svårt. Kan ni inte försöka lura iväg honom ett par dag och så åker ni dit och röjer?
    Han skulle aldrig förlåta oss, dessutom är han väldigt hemmakär och det är inte lätt att få iväg honom.
  • Anonym (Dotter)
    sirisdotter skrev 2010-08-22 11:38:11 följande:
    "Röran är ett symptom, beteendet är sjukdomen",  som de sade i ett brittiskt (?) tv-program om samlare.   Får man hjälp med en uppröjning utan att någon  försöker ta itu med beteendet är röran snart tillbaka.

    Vuxengrupp på soc. som flera berättar om här, t o m någon som jobbar där -  TS, ring dem!   Anonymt först,  så känner du förhoppningsvis av om det är någon du får förtroende för.

    Tänk att ni ändå besöker pappan - och att han släpper in er!

    (kom att tänka på en liten bok som Jolo´s ena dotter skrev om sin syster.  När systern plötsligt dog  - pulsåderbråck -  uppdagades en lägenhet helt i kaos, utasn katter dock.   De anhöriga hade ingen aning, hade inte fått komma dit på länge.   Mycket ölburkar tror jag påträffades,  rutten mat i kylen.   Den avlidna kvinnan var uppskattad sportjournalist) 
    Det är inte riktigt så illa som på de där tv-programmen, men jag befarar att det kommer att bli.

    Tror inte att det är någon psyk.sjukdom som ligger bakom. Han har alltid varit väldigt lat och gör absolut inte mer än han måste.
  • Anonym (Dotter)

    Tessan: Är du i samma sits?!

  • Anonym (Dotter)

    Tess: Så skönt att någon vet vad jag pratar om!! Inte för att jag önskar att nån ska behöva ha det så, men du förstår vad jag menar...

    Jag mår dåligt så fort jag tänker på det, och det är ofta. Det värsta är väl att man känner sig så maktlös! Finns inget jag kan göra som inte kränker honom, och det vill jag verkligen inte!!

    Vad har du för relation till din mamma? Min mamma gick bort för snart 4 år sen. Därför är ju pappa så viktig för mig. Jag känner att jag kan bli så arg på honom ibland för att han inte är en pappa vi kan åka och fika hos eller som kan finnas där för oss när vi behöver honom. man kan aldrig räkna med honom!!

  • Anonym (Dotter)

    Finns liksom ingen tid till att komma iväg och prata med någon. Har barn så de tar all min tid... Det här är mitt sätt att vädra mig.

    Pappa är bara nykter när han är hos oss över helgen. Men då mår han jättedåligt på söndan. Skakar och kräks...
    Känner också den där sorgen du pratar om! varför kan inte mina barn få en morfar som finns där?

    Jag och min bror stödjer varann så gott det går. Vi bor 25 mil från varandra. Jag bor närmast pappa, vilket är 10 mil...

    Det är hemskt att säga, men vi har kommit till insikten att han inte lever om 5 år. Oavsett om hanslutar dricka. Hans kropp är sliten, han försa sig för ett tag sen och det kom fram att hans levervärden inte är ok, och han börjar bli lite gulaktig i hyn...
    Önskar att han hade lyssnat på oss och gått till doktorn!

  • Anonym (Dotter)
    snillis skrev 2010-09-16 14:32:43 följande:
    Man kan inte få någon omyndighförklarad öht.
    Däremot kan man ju tvångsomhänderta en person om han lever på ett sånt sätt så att han är en fara för sig själv eller andra.
    Säger som andra gjort, ta kontakt med socialtjänsten i din kommun.
    Har försökt komma åt att ringa, men det kommer alltid nåt ivägen!  Har 2 små barn hemma och när möjligheten finns, kan jag inte få tag på de som har hand om detta!! Är så frustrerande!! Nu överväger jag att maila dem, fast jag egentligen vill ta det mer personligt...
Svar på tråden Min pappa lever i misär...