• mamlan

    Hur mycket är det normalt att mor/far föräldrarna passar era barn?

    Min dotter träffar mormor och morfar nästan varje vecka, morfar brukar erbjuda sig att komma på morgonen och lämna på dagis, så jag kan börja jobba tidigare och därmed hinner hämta min dotter lite tidigare från dagis. Sedan så blir det kanske sova över någon gång i månaden, sällan för att jag ber om barnvakt utan oftast för att dottern vill eller morfarsringer och vill rå om barnbarnen lite extra. Sedan så ser jag inget som hellst fel i att be om barnvakt för att göra något för sig själv, varför skulle barnet fara illa av det? Många föräldrar på FL verkar anse att kvaliteten på ditt föräldraskap ENDAST mäts i kvantiteten av tid du umgås med barnet. Själv klart ska barnen få MYCKET tid, men föräldrar bör inte glömma att de faktiskt är mer än bara mammor och pappor. Varför ska man ha dåligt samvete om man vill gå på bio en kväll, eller gå ut tillsammans och vara ett par? Själv är jag ensamstående så mina föräldrar och den hjälp de ger oss är guld värd!

  • mamlan
    emmizenma skrev 2010-08-16 17:06:08 följande:
    Vi har mycket nära kontak med våra föräldrar. Vi träffar barnens farmor och farfar minst 1 gång i veckan oftast 2...mormor och morfar träffar vi ca 2-3 gånger i månaden.
    Våran 2-åring älskar sin farmor/farfar och mormor/morfar så ibland är han där över dagen och då brukar vi passa på att göra sådant vi annars inte kan/hinner med med en 2-åring i huset
    Farmor/farfar och mormor/morfar vill dessutom vara med sina barnbarn, de tycker det är jätte mysigt och roligt. Livets efterrätt  brukar barnens farmor säga.
    Jag är oerhört glad över våra föräldrar och framför allt glad över att våra barn (nu är dottern bara 3 månader än så länge) har sån bra och fin kontakt med de.
    Samma här, ibland ringer de och frågar om hon inte vill vara ledig en dag från dagis, för att få mysa lite med mormor och morfar. Skulle vara jätte ledsen om de inte hade haft så fin kontakt.
  • mamlan
    miracle20 skrev 2010-08-16 17:51:10 följande:
    Jag menar inte att det är fel att de träffar sina föräldrar det är i den här åldern som de gillar att umgås med mor/farföräldrarna när de blir äldre så har de fullt upp med sig själva.

    Tycker bara inte att det ska gå till överdrift, låta dem komma hem till än bara man ska dusch så de kan passa barnen eller ta hem mor/farföräldrarna när man ska åka handla för föräldrarna inte orkar ha med barnen...
    Ja men DET är en helt annan femma. Barn behöver följa med på olika saker, så där har du rätt. Men TS uppfattade i alla fall jag lite annorlunda.
  • mamlan

    Satt och funderade lite nu, hur hade ni det själv när ni var små? Ni som anser att det är dåligt föräldraskap att låta barnen vara hos mor och farföräldrar för att en bra förälder minsann ALDRIG lämnar bort sitt barn? Och ni som liksom jag tycker det är toppen att barnbarn och mor/far föräldrar får möjligheten att umgås? Själv var jag mycket med min farmor, hon bodde i en lägenhet i vårt hus så dit gick man varje dag efter skolan fikade, pratade och bara var tills mamma och pappa kom hem från jobbet. Skulle de bort någon gång utan barn så knatade man bara upp förö trappen till farmor, toppen. Ja man var självklart dit annars oxå, säkert minst en gång om dagen

  • mamlan

    Hittills verkar ju ingen ha farit illa av att "lämnats" hos mor- farföräldrarna när de var barn vad jag kan läsa i era inlägg..Ingen som verkar känna sig ratad av dåliga föräldrar som inte vill ha dem..Så jag tror nog att vi lugnt kan fortsätta ha barnvakt ibland utan att det lämnar några men

  • mamlan
    Mrs K skrev 2010-08-17 22:40:24 följande:
    Min mormor bodde faktiskt hos oss i många år. Hon kunde inte klara sig i egen lägenhet och hade någon sorts skräck för "hemmet". Så hon fanns alltid med hemma. Jag älskade att hon alltid hade tid att leka och vi hittade på lekar som inte krävde att hon ens reste sig från stolen hon satt i (eftersom hon ofta inte kunde komma upp utan hjälp). När mamma eller pappa läste för mig på kvällen så fick mormor sitta på en stol bredvid och jag vinkade till henne med jämna mellanrum. (Hon såg för dåligt för att kunna läsa för mig.)

    Farmor och farfar däremot var inte "lektypen" och de bodde ganska långt bort så jag var nog aldrig där själv.

    Kan f.ö. tillägga att jag tycker det är en stor tillgång att min dotter får umgås med farmor, farfar, mormor, morfar och "extrafarfar"/extrafarmor". Jag är glad att hon har en bra relation till dem och att de vill umgås mycket med henne och vara delaktiga i hennes liv.

    Man kanske färgas mycket av hur man själv haft det som liten...
    Hi Hi..min farmor var oxå bra på att hitta på "sittlekar" dvs där hon bara behövde sitt på en stol, exempelvis brukade vi leka kalvar, farmor band ett snöre runt bordsbenen på köksbordet, sedan satt jag och syrran i den lilla "hagen"..då och då Muade vi lite och farmor som satt vid bordet och virkade stack åt oss någon godbit Vi tyckte det var en toppenlek.
  • mamlan

    Nu tex är 5 åringen där i 2 dagar eftersom dagis har stängt.

  • mamlan

    Jahapp, nu har mitt barn vart hos morfars igen, i nästan 3 dagar eftersom jag är sjuk, toppen för henne att slippa bli sjuk och slippa en urtrist mamma som bara ligger i sängen.

Svar på tråden Hur mycket är det normalt att mor/far föräldrarna passar era barn?