Att tycka om sina bonusbarn?!?!

för mig funkar det genom att jag skiljer på sak och person. Det är inte mina bonusbarn som ger mig bekymmer - det är deras mammor...

barnen har inte bett om att sitta i skiten och därmed kan jag inte heller hålla dom för ansvariga att deras mammor är som dom är.

Och saker blir bättre med tiden. Jag har varit i den här familjen i 6 år nu och barnen förstår mer av vad som händer.

Vi har ett gemensamt barn och det har faktiskt gjort att saker och ting har lugnat sig, framförallt från VÅR sida då vi också därmed insett att alla barn måste komma först. Vi har inte tid att tjafsa om småsaker (vi har också tjafsat om precis samma du skriver om)  Idag skiter jag högaktningsfullt i biomammorna - det är deras huvudvärk om dom inte klarar av att jag gifte mig med maken - inte min!

Jag har därmed aldrig mått bättre än vad jag gör nu!