Förstår ni varför det är så?
Folk reagerar för att en 16 åring är oftast inte mogen för att ha barn. Men kul för er att ni är det.
Inlägg från: Ruggugglan
|
-
-
Jag var 16 år när jag blev oplanerat gravid. Jag kan inte rekommendera andra 16 åringar till att planera barn. Jag har klarat mig väldigt bra, men det var långt ifrån så lätt som många 16 åringar tror att det är. Min situation blev inte alls som tänkt då jag och pappan separerade. Men jag tackar gud för mina älskade föräldrar som ställt upp i vått och torrt!
Att du jobbar extra på kvällarna kommer inte att förändra din SGI. Du kommer att få leva på runt tre tusen i månaden + barnbidraget. Ingen saftig inkomst. Då får vi hoppas att din kille har jobb och kan lägga ut resten av kostnaderna. Barn kostar. Bara ett paket blöjor kostar allt från 75-140:- beroende på vart man köper dem. Sedan kanske du inte kan amma. Ett paket ersättning kostar runt 50:- och ett paket räcket inte länge. Sedan tillkommer försäkring, kläder, mat, dagiskostnader när barnet är gammalt nog för dagis osv. Sen kostar bostad, el, mat, hemförsäkring och annat som ni behöver.
Säg att du tar paus från pluggandet när du är föräldraledig. Är du beredd på att det blir tufft att plugga med barn? Egentid när man har barn blir mer en bristvara.
Har du och din kille tänkt på allt det här? Jag vill absolut inte sitta med pekpinne och säga si och så. Men det är inte lätt att bli förälder när man inte har en fast grund att stå på.
-
Din mamma ska vara mammaledig? Du vill SÅ gärna ha barn, men tar inte den stora möjligheten att vara föräldraledig?
-
Jag förstår inte vitsen med din tråd.. För du kan inte ta till dig att det faktiskt finns dem som inte delar samma uppfattning som du. Och nej, du verkar inte särskilt mogen för din ålder..
-
Det är väl tur att inte alla resonerar så, "Här i Sverige får man alltid hjälp".Sandrapaa88 skrev 2010-08-02 18:51:22 följande:Jag är 22 år gammal! Jag fick min son 3mån sen. Har inget jobb, och får det lägsta SGI! och är ensamstående.
har eget boende och ska vara mammaledig tills nästa höst 2011. Då ska jag börja plugga, sonen ska såklart börja dagis då.
Det här har ingenting med åldern o göra! Även en 35 årig kan vara jätte omogen för att skaffa barn, jag tror att ingen är riktigt redo för att skaffa barn, för ingen kan förstå hur det är att ha barn innan man får det, och det är ingen lek, det är ingen docka man kan lämna då man vill, och behandla som en docka heller.
Klart jag har fått mycket hjälp av släktingar,vänner osv. men det är ändå mitt barn och JAG måste ta hand om honom. Jag ångrar mig absolut inte, men jag skulle ha nog väntat några år till, och skaffat en riktig MAN som skulle ha orkat att hand om sitt barn och hjälpa mig, Jobbat upp mitt SGI.
Men jag hade inget bra liv då innan jag blev gravid så han är min räddare kan jag nog säga!
Man måste lugna ner sig, man kan inte tänka på sig själv längre.
Det är 24/7 du måste ta hand om ditt barn, även om någon annan tar hand om ditt barn måste du själv göra det samtidigt.
Jag kan inte säga att du är omogen att ta hand om ditt barn, du verkar vara vettig och planerar det.. men jag kan ge dig råd att vänta ett par år till och lev livet och gör allt du alltid drömt om innan du skaffar barn. Det är inte lika lätt och göra allt sen med en liten.
Om man tänker på ekonomin, så hur i helvete kunde dom ta hand om sina barn för i tiden? hur lever barn i afrika och alla fattiga länder?? Här i sverige får man alltid hjälp, och om man tänker på ekonomin kan man aldrig skaffa barn tycker jag. Vi som är vana att leva med lite pengar kan ordinera det så att vi klarar oss med lite pengar.. Och det vi kastat bort innan till andra saker går till barnet istället.
Jag har det lägsta SGI nu och får ändå nästan 9000kr i månaden, och det är mycket pengar för mig. Vi klarar oss jätte bra! Sen kommer jag antingen studera/jobba nästa höst, så det är inga problem!
Jag tror du kommer klara det lika bra som jag så jag vill önska er all lycka, men tänk noga! -
Det verkar bli mer vanligt att socialbidrag är någon slags rättighet. Jag fick hjälp av socialen en tid och jag ser det som en sista utväg! Jag skämdes röven av mig varje gång jag var tvungen att gå till socialkontoret och redovisa mina utgifter. Jag grät av glädje när jag inte behövde deras hjälp längre och kunde stå på egna ben.Mariohn skrev 2010-08-03 11:12:55 följande:Det är idioter som resonerar så. Folks om inte begriper vart pengarna kommer ifrån. Man har självklart rätt att få hjälp om man hamnar i en situation som man inte styr över. Men att aktivt planera och kräva att hårt arbetande människor ska försörja en är vedervärdigt. På snudd till att man borde nekas hjälp och svältas ihjäl om det kunde bevisas.
Det är en ENORM skillnad på att vara i behov av hjälp och på att kräva att andra ska slita arslet av sig för att man VILL HA som en snorunge.
Man förstår inte alls hur det funkar om man tror att "här i Sverige får man alltid hjälp" Det får man inte. Om det inte finns någon som arbetar så finns det ingen hjälp att få. Tror snorungarna att man trycker pengar för skojs skull?
Jag tycker det är rent åt helvete fel att planera en framtid på bidrag! -och det verkar mer eller mindre bli allt mer vanligt. -
Eller så kan de bli svårt sjuka. MIn dotter var precis 1år fyllda när hon blev svårt sjuk och vara när att dö på kuppen.Mariohn skrev 2010-08-03 14:42:30 följande:Allt matkastande, vakna nätter och bajs överallt blir en del av vardagen. Men oron försvinner aldrig. Jag trodde att min farmor, mina föräldrar osv osv skulle vara perfekta! De är perfekta! Men de känner inte min son. Barn sätter i halsen, barn slår huvudet, barn hittar saker på golvet hur mycket man än har städat.... Det är inte bara att lämna över ett barn
Sonen fick RS och vi fick sitta och vaka dag som natt av rädsla.
Oron är värst.