• Novelli

    Fostervattensprov

    Hur många av er som är över 35 och speciellt ni som är runt 43, som jag, valde att göra fostervattensprov? Hur länge fick ni vänta på svar och fick någon av er/någon ni känner missfall efteråt? Får man alltid reda på könet eller måste man tjata sig till det?

    Jag är så himla orolig för att få missfall, så onödigt. Samtidigt känner jag mig tvungen eftersom jag är 43. Risken är 1/26 sägs det. Jag har alltid sett minst 10 år yngre ut än vad jag är men det hjälper ju inte då jag verkligen är 43 inuti Skäms

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-07-19 15:54
    2010-07-19 Fick precis reda på att jag måste vänta en vecka till på att få göra FVP eftersom deras ultraljudsapparat är sönder. Frågan är hur lugnt man måste ta det efteråt? Måste man ligga till sängs eller går det bra att vara ute på stan. Tänkte göra Varberg när jag ändå är där. Vad har ni för erfarenhet efter ett FVP?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-08-13 18:24
    Idag fick jag svaret på FVP och det var NORMALT... Kan man bli lyckligare?

  • Svar på tråden Fostervattensprov
  • Topdog

    Ja, självklart är detså att vissa kommer att få barn med trisomi även om dom har fått bra siffror. En på 500, eller en på 3000, kommer ju att vara den som får ett barn med trisomi. Om man tycker att det är absolut otänktbart med ett barn som har trisomi så ska man självklart gå på FVP direkt för att försäkra sig att det inte kommer hända. Tycker man att ett missfall är det värsta som kan hända en och att en trisomi är hanterbart (tänker då främst på trisomi 21) så är KUB/NUPP full tillräckligt.

  • pojkarnasmamma

    Jag skulle fylla 40 under min sista graviditet och då det dessutom var två små bebisar i magen som de bedömde vara enäggs och vi dessutom hade två grabbar sen innan så ville jag verkligen göra ett MKP. De gjorde egentligen inte varken FVP eller MKP på tvillinggravida då risken för missfall skulle vara större än vanligt. Men jag fick argumenterat mig till ett prov ändå och det gick bra, både resultatet och själva testet. Vi kände att två barn med samma handikapp hade varit för mycket jobb och oro, och  skulle drabba våra tidigare barn mycket.

    Jag valde MKP framförallt för att det görs tidigare än FVP, om vi skulle varit tvugna att avbryta. Har inte hört att det skulle vara större missfallsrisk för MKP än FVP. Och vi disskuterade  missfallsrisken mycket då det bedömdes vara större risk för mig än vanligt eftersom jag var gravid med två.

    Efter själva provet vilade jag i en vilofotölj i ca 1 timme har jag för mig. Och svaret om kom hem snabbt, mindre än en vecka. Men jag tror attt det finns två typer av svar, ett snabbsvar och ett längresvar. Har för mig att snabbsvaret inte är lika utförligt och detaljerat utan endast tar hänsyn till de vanligaste avvikelserna.

  • Helene70
    Shasti skrev 2010-07-12 12:48:59 följande:
    Har du funderat på KUB? Så gjorde jag - gjorde först KUB-testet och utifrån det bestämde jag mig om jag skulle göra FVP eller ej. Vi fick så bra siffror på kub-en så jag skippade fvp-n.
    Samma här!
  • justamami

    Jag har gjort fyra fostervattenprover. Alla har gått bra även tvillingprovet.
    Låg stilla ett dygn efter provet. Pappan tog semesterdag och markservicen.
    Det värsta var väntan två till tre veckor på svar. Valde att veta könet alla gångerna, inget jag ångrar

  • Novelli
    justamami skrev 2010-08-04 21:51:55 följande:
    Jag har gjort fyra fostervattenprover. Alla har gått bra även tvillingprovet.
    Låg stilla ett dygn efter provet. Pappan tog semesterdag och markservicen.
    Det värsta var väntan två till tre veckor på svar. Valde att veta könet alla gångerna, inget jag ångrar
    Till mig sa de att jag måste vänta ca 23 dagar dvs drygt 3 veckor och sen för att få reda på könet så måste jag vänta en vecka till innan min barnmorska avslöjar det. Är det någon mer som känner igen detta?
  • Maggis

    Gjort ett FVP baserat på blodprov (samma som ingår i KUB, tror jag). Fick siffrorna 1/10 där.
    Tog ledigt från jobbet, sonen var i fsk och så åkte jag direkt hem och lade mig efteråt. Dagen efter levde jag som vanligt igen. Fick telefonsvar efter ungefär 2 veckor (det preliminära för trisomi 13,18 & 21). Sedan fick jag det slutgiltiga brevledes. Allt var väl. Vi tog inte reda på kön.


    //Maggis
  • mandelblomma
    justamami skrev 2010-08-04 21:51:55 följande:
    Jag har gjort fyra fostervattenprover. Alla har gått bra även tvillingprovet.
    Låg stilla ett dygn efter provet. Pappan tog semesterdag och markservicen.
    Det värsta var väntan två till tre veckor på svar. Valde att veta könet alla gångerna, inget jag ångrar
    en till som gjort fostervattens prov med tvillingar!
    Läser och blev själv först avrådd att göra det  med tvillingar, men gjorde det och hade turen att ha en läkare som absolut höll med mig om att det kunde göras, samt att han va rotroligt skicklig!
    I efterhand har jag fått en diagnos som involverar livmodern och det försvårade provet. han fick sticka 5 ggr inna  han lyckades få från båda.
    Jag mådde riktigt dåligt ca ett halvt dygn efteråt och låt till sängs, ver nog mer chockad också av dels upplevelsen plusa att man inte var  säker på att det ens hade en tunn skiljevägg emellan sig och dessutom delade moderkaka
    Ett dygn senare mådde jag som vanligt och jobbade :)
    Pga att de starkt då misstänkte enäggs så tog de reda på könet, vilket man inte annars gör här.
    Fick också vänta tre veckor på svar då snabb svaret inte fungerde eftersom fostervattnet var så kontaminerat av mitt blod och mina celler som visade kvinnligt kön. Men det var alltså två pojkar visade det långa svaret och det bekräftades sen när de föddes :)
  • mandelblomma
    pojkarnasmamma skrev 2010-07-25 17:29:53 följande:

    Jag skulle fylla 40 under min sista graviditet och då det dessutom var två små bebisar i magen som de bedömde vara enäggs och vi dessutom hade två grabbar sen innan så ville jag verkligen göra ett MKP. De gjorde egentligen inte varken FVP eller MKP på tvillinggravida då risken för missfall skulle vara större än vanligt. Men jag fick argumenterat mig till ett prov ändå och det gick bra, både resultatet och själva testet. Vi kände att två barn med samma handikapp hade varit för mycket jobb och oro, och  skulle drabba våra tidigare barn mycket.

    Jag valde MKP framförallt för att det görs tidigare än FVP, om vi skulle varit tvugna att avbryta. Har inte hört att det skulle vara större missfallsrisk för MKP än FVP. Och vi disskuterade  missfallsrisken mycket då det bedömdes vara större risk för mig än vanligt eftersom jag var gravid med två.

    Efter själva provet vilade jag i en vilofotölj i ca 1 timme har jag för mig. Och svaret om kom hem snabbt, mindre än en vecka. Men jag tror attt det finns två typer av svar, ett snabbsvar och ett längresvar. Har för mig att snabbsvaret inte är lika utförligt och detaljerat utan endast tar hänsyn till de vanligaste avvikelserna.


    Upplevde att de lite yngre mindre erfarna läkarna avrådde, kanske inte så mycket för missfallsrisken som är obetydligt högre...men för de etiska frågorna om en är sjuk, och den andre frisk hur gör man då?
    Svåra frågor men vi resonerade som du, vi hade inte orkat...och våra andra stora barn hade inte behövt det i sitt liv också!
    Just som lite äldre förälder ( jag var 41 år då killarna föddes) så var jag också rädd för att våra stora barn skulle ärva "bördan" på något sätt om de fick svårt sjuka syskon den dagen vi inte kommer orka eller finnas till
    I synnerhet mina barn - stora tonåringar- har haft sin beskärda del av sorger i livet.

    Nu gick det bra och vi har två pigga friska killar på snart två år :)
    jag hade absolut inga svårigheter eller behövde övertala någon att få det gjort.
  • Momalicious

    Jag har inte själv gjort det men känner ca 10 pers som gjort det och ingen har drabbats av missfall!

  • Topdog
    Momalicious skrev 2010-08-08 01:24:29 följande:
    Jag har inte själv gjort det men känner ca 10 pers som gjort det och ingen har drabbats av missfall!
    Det är ju inte så konstigt, med tanke på att det är betydligt ovanligare än. Många människor känner an massa som fått barn och inte en enda har fått ett barn med kromosomavvikelser. Så i så fall borde ju fostervattensprov vara fullkomligt onödigt för de allra flesta.

    Jag har fått olika besked om missfallsrisken vid fostervattensprov. Vissa siffror är 1/100, andra 1/200. Men någonstans där emellan ligger risken för missfall.

    Jag tror att synen på fostervattensprov handlar mycket om hur lätt eller svårt man har haft för att få barn. De jag känner, som absolut velat göra fostervattensprov, är dom som har haft väldigt lätt för att få barn. De som gått länge och väntat på sina underverk, väljer sällan att göra något som kan riskera att graviditeten inte går hela vägen.

    När jag blev gravid med mina tvillingar, hade jag väntat på ett plus på stickan i nästan 3 år. Den väntan var den absolut jobbigaste tiden i mitt liv. Varje dag var fylld av skräck över en framtid utan barn. Sorgen varje månad när mensen kom var obeskrivlig. Att då, när jag äntligen blivit gravid, sticka in en nål i magen, även om risken för missfall var liten, var otänkbart att göra.
  • mandelblomma
    Topdog skrev 2010-08-08 08:57:37 följande:
    Det är ju inte så konstigt, med tanke på att det är betydligt ovanligare än. Många människor känner an massa som fått barn och inte en enda har fått ett barn med kromosomavvikelser. Så i så fall borde ju fostervattensprov vara fullkomligt onödigt för de allra flesta.

    Jag har fått olika besked om missfallsrisken vid fostervattensprov. Vissa siffror är 1/100, andra 1/200. Men någonstans där emellan ligger risken för missfall.

    Jag tror att synen på fostervattensprov handlar mycket om hur lätt eller svårt man har haft för att få barn. De jag känner, som absolut velat göra fostervattensprov, är dom som har haft väldigt lätt för att få barn. De som gått länge och väntat på sina underverk, väljer sällan att göra något som kan riskera att graviditeten inte går hela vägen.

    När jag blev gravid med mina tvillingar, hade jag väntat på ett plus på stickan i nästan 3 år. Den väntan var den absolut jobbigaste tiden i mitt liv. Varje dag var fylld av skräck över en framtid utan barn. Sorgen varje månad när mensen kom var obeskrivlig. Att då, när jag äntligen blivit gravid, sticka in en nål i magen, även om risken för missfall var liten, var otänkbart att göra.
    Jag fick svaret att det skiljer sig så i siffrorna helt enkelt beror på vilket sjukhus eller område man gjort studierna på. En del mindre sjukhus har de högre siffrorna medans de stora sjukhusen där de utför mer prover och således blir bättre på det, har en mindre frekvens av missfall i samband med fvp.

    Jag tror också som du att synen på fostervattensprov _kan_ bero på hur enkelt man fått sin graviditet, men det kan såklart skilja sig även där. Min 40 åriga väninna som kämpat i många år och utförde sitt sista subventionerade ivf gjorde likväl ett fvp.
    Jag gjorde det med mina tvillingar och även vi hade fått jobba lite och till och med gett upp tanken på barn pga min ålder och en sjukdom. Men för oss var det viktigt ändå att kolla då vare sig min man eller jag hade orkat två sjuka, eller ett sjukt barn och heller inte ville belasta eller hur jag ska utrycka det...våra nu stora barn med den svåra situationen. Vi hade helt enkelt gått under och hade valet stått mellan inga barn eller ett eller två sjuka barn, så hade vi valt det första.
    Så det kan nog variera vad man baserar sitt svåra beslut på.'

    Skönt att det gick bra för er!
    Såg att även du har tvillingar :)
  • Novelli

    Jag läste någonstans här på nätet om en mamma som tog fostervattensprov men som fick missfall.

    Läkaren hade i detta fall stuckit in samma nål två gånger(!) Mamman hade fått en infektion och barnet hade dött ganska snart, varpå hon fick missfall en vecka senare.

    Man kan undra om missfallsrisken beror på såna klantarslen?Foten i munnen

  • mandelblomma
    Novelli skrev 2010-08-10 09:57:35 följande:
    Jag läste någonstans här på nätet om en mamma som tog fostervattensprov men som fick missfall.

    Läkaren hade i detta fall stuckit in samma nål två gånger(!) Mamman hade fått en infektion och barnet hade dött ganska snart, varpå hon fick missfall en vecka senare.

    Man kan undra om missfallsrisken beror på såna klantarslen?Foten i munnen
    kanske inte alla gånger så uppenbara fel, men jag är övertygad om att är det en stor klinik där man gör många prov så har de mindre risker pga vanaan än mot en lite klinik som gör mindre antal prov!
  • Lyckoprinsessan

    jag var 43 när jag var gravid och gjorde inte FVP. jag gjorde KUB och sedan utökat rutinultraljud med organscreening då man tittade efter särskilda markörer för bland annat DS.
    Jag fick 1:350 för DS och 1:100 för de andra trisomierna. Dessa är dock så allvarliga att man sällan föder levande barn. De brukar upptäckas på rutinultraljudet så jag oroade mig mest för DS men de hittade inga markörer som indikerade på DS så jag kände mig nöjd med det.

Svar på tråden Fostervattensprov