• Nimo

    Ledsen

    Hej på Er


    Jag vet inte riktigt vart jag vill komma med detta inlägg, jag är bara så deppad. Var på VUL i veckan och såg ett pickande litet hjärta! Underbart! Vi har längtat så (fick 3 missfall förra året). Ni kan ju tänka er hur glada vi blev. När vi kom hem chockade men lyckliga efter VUL'et började jag plötsligt blöda och missfall nr 4 blev ett faktum. Får det gå till så här?


    Vi är så ledsna nu och jag vet inte hur jag ska orka komma tillbaka till verkligheten. Vi fick vara glada en timme. En timme! Var på KK igår för att konstatera det hela och Liten var borta. Så overkligt att det var tomt. För någon dag sedan så var ju där ett litet liv.

    Vi är utredda och man hittar inget fel. Denna gången tog jag Crinone (progesteron) och Fragminsprutor. Har någon utav er provat med kortison?

    Usch! jag känner mig så ensam och ledsen. Min man är ett underbart stöd men jag är ändå ensam. Jag tänker på det hela tiden och gråter åt allt och inget.

    Förlåt att jag är så negativ. Finns det någon som varit med om liknande men fått barn till slut? Det enda jag vill nu är att bli gravid igen även om läkaren säger att vi borde vänta...

    Kram till Er alla som kämpar!

  • Svar på tråden Ledsen
  • Nimo

    Åh, stackare! Jag lider med dig. Vad underbart att ni har en son. 
    Nä, vi får inte ge upp, men just nu känns allt skit.

    Jag hoppas det ska gå bra för er
    Kram

  • Nimo

    Hej alla


    Jobbigt men samtidigt skönt att veta att man inte är ensam om detta. tycker det pratas för lite om risken för missfall när det verkar vara så vanligt. Jag resonerar som så att vi har relativt lätt att bli gravida (4 ggr på 1½ år) och eftersom missfallsrisken är ganska hög så är det ju inte så konstigt att vi drabbas. Men vilket skit ändå!


    Idag känns det konstigt nog lite bättre men det kan svänga när som helst. Vi var på fest igår och där var ju naturligtvis ett par nygravida där det började synas och de äntligen kunde berätta. Jag trodde jag skulle dö. Men alla var så gulliga och pratade  och stöttade oss så fint så det blev rätt bra till slut. samtidigt som man är glad för andras skull kan man fortfarande vara ledsen för sin egen ju.


    Ja, man kanske skulle ringa till Blomqvist. Det var ju snabbt du fick tid, Ninnin82. Kan du inte höra av dig efter att ni varit där så jag får veta vad han sa. Verkar som vi har haft lite lika story.

    Kram till er alla och tack för era svar

Svar på tråden Ledsen