Lyckliga tillsammans efter otrohet?

Kan inte säga hur det kommer att bli men vet att efter fyra månader som det har gått sen hans affär så mår jag fortfarande otroligt dåligt i mellan åt. Vissa dagar är bra, vissa bättre, men många dagar går åt att försöka förstå varför. Jag tror dock att det är viktigt att man kan prata om det som hänt, att man som bedragen får vara ledsen, sårad och att din partner accepterar det och lyssnar och svarar dig. Det kan finnas en chans, men den är liten och det kräver otroligt mycket från båda parter. Tilliten är obefinlig och kanske aldrig kommer tillbaka.

Jag har inte kommit över min mans otrohet och det var fem år sedan den uppdagades. Jag försöker glömma, men då och då kommer det upp igen vilket får mig att må sjukt dåligt...

Det har såklart bleknat lite, men det gör fortfarande jävulskt ont...

Jag har alltid sagt att jag aldrig skulle förlåta en otrohet.... Men när min fästman kom hem efter en kryssning så grät han redan i dörren och berättade om sitt misstag. Detta var för 15år sedan.  Eftersom han var så ärlig från början och inte försökte dölja det så sa jag att vi provar. Det var tufft och krävdes att han var totalt ärlig.  Vi har lyckats att bearbeta detta.Vi är lyckliga och har både gift oss och skaffat fler barn. Så visst går det men kräver mycket arbete. Det var länge sedan jag slutade va orolig. Han har bevisat så många gånger att jag inte behöver va orolig. Hade han haft en affär där han hade känslor och det pågått ett tag så vet jag inte om jag hade provat ens. Detta är min erfarenhet.

Jag vill av vissa skäl vara anonym i denna tråd, men jag har själv varit otrogen mot ett av mina ex, detta var för över tio år sedan och jag är väl medveten om hur mycket det sårar och skadar. Dock så anser jag även att det alltid ligger en orsak bakom varje otrohet - otrohet är ett starkt tecken på att man tvivlar/mår dåligt/är trött på förhållandet..you name it... Otrohet är inget som förekommer om man är helt hundra på vad man vill i ett förhållande, så var det givetvis även i mitt fall. Jag ville helt enkelt ha en väg ut och visserligen var vi tillsammans i ett år efter min otrohet, men lyckliga det var vi inte. Tilliten är borta, tvivlet finns alltid där och misstänksamheten.

Tro mig - otrohet är såpass stort att det ska enormt mycket till om ett förhållande någonsin kommer över det.

Det är alltid bäst att gå vidare - hur ont det än gör, man är värd bättre!

JAG tror inte man kan vara lycklig om man är otrogen. Han valde att riskera erat förhållande för att få knulla en annan tjej. Hur viktig är du då? inte speciellt ellerhur?

Hans njutning för stunden med en annan är viktigare än dig och erat förhållande. Otrohet för mig är slutet på ett föhållande. Och det för alltid. Hade min sambo doppat kuken i någon annan tjej hade jag dumpat honnom såå fort. Men jag kan säga att det hade varit en massa tårar och ilska inblandat.

Tror knappast att det blir bra att hålla ihop bara för barnens skull. Finns inga bevis att barn med skilda föräldrar mår sämre.
Tror nog att barn som får växa upp med föräldrar som är lyckliga mår bäst, vare sig föräldrarna är tillsammans eller skilda...