Någon smygfilmning har jag inte ägnat mig åt, så du kan vara lugn.
Däremot har jag sett hur ett överdrivet drickande kan te sig i vardagen, och det är inte så svårt att peka ut olika saker när man står utanför och inte har behövt vänja sig vid det.
Problemet med hans sätt att "unna sig" jämfört med dina hundar eller ditt body butter är att hans drickande påverkar hans omgivning negativt.
Att behöva alkohol för att kunna slappna av visar på ett kemiskt beroende och en oförmåga att släppa stressen och ansvaret på annat sätt än att dricka sig onykter.
Och det är väl okej nu om du känner att det trots allt fungerar för dig.
Men när du har ett barn att ta hand om och sätta först - hur ska det fungera då?
Om du t.ex. behöver ta ut hundarna på en långpromenad - kan du då lita på att han kan ta hand om barnet, att han är lyhörd för vad barnet behöver, byter blöjan och värmer ersättningen lagom mycket, inte lämnar tomma ölburkar som barnet kan leka med eller halvfulla som barnet kan knuffa ner från soffbordet, eller rent av låter barnet dricka lite öl 'för pappa gör ju så och h*n ville ju smaka'?
Du är inte alkoholist, men HAN är - för att han dricker så pass stora mängder att du inte ens märker att han är påverkad efter "bara tre folköl". De flesta blir lite personlighetsförändrade efter den mängden. Inte mycket, men så man märker skillnad från "nykter och inte"... Lite mer avslappnad, lite gladare, dedär små förändringarna.
Du är däremot medberoende. En partner som hittar undanflykter åt honom, som underlättar för honom att få sin öl som han "behöver för att må bra", som stöttar, hjälper, står tillbaka med dina egna behov (av stöd i vardagen, hänsyn, att själv bli sedd och hörd) för att han ska få det Han behöver för att kunna koppla av.
Hur mycket av din vardag går ut på att anpassa dina vanor efter hans?
Kan du planera in något alls eller gör du upp planer för "om han inte dricker så mycket så kan vi/jag"?
Har du behövt ändra planer för att han "behöver slappna av och ta det lugnt"?
Du kanske kan få det att fungera nu, men med ett litet barn som kräver full hänsyn och uppoffring av både sömn, planering och mycket annat kan du inte sätta hans behov främst längre.
Han måste också vara beredd att stå tillbaka för ett barn - och kan han inte ens klara sig utan dendär ölen nu "för att kunna koppla av" så lär han inte kunna göra det för ett barns skull heller. Det innebär i regel ännu mer stress och saker att göra än man har innan man fick barn så risken är att han behöver dricka ännu mer för att slappna av den dag ni får det efterlängtade barnet.
(Något jag iofs tror att du längtar mer efter än han...)
Men gör inget överilat.
Fundera över din situation.
Och för att få lite annan syn på saken från andra med erfarenhet av att leva med en alkoholist - kontakta alanon ( http://www.al-anon.se/), läs om deras erfarenheter och fundera över vad du egentligen vill med Ditt liv i framtiden och om du kan uppnå det med denhär mannen i ditt liv - om han fortsätter leva som han gör nu.
