Vad ska jag göra/säga till min pojkvän när han dricker så mycket

Jag hatar storhelger!  De är som "gjorda" för att komma med en bra anledning till att dricka.  Den svenska kulturen är tyvär så. De är en sak jag inte förstår med honom där vi är helt olika! Jag kan vara nykter, jag kan ha kul, jag kan vara mig själv, de fattas inget, jag kan flumma iallafall och dansa jätte fult med mening på en fest, inga problem. Men de kan inte min kille. Om han är nykter är en lung och bara sitter och pratar med någon och tycker att jag kan vara lite jobbig om jag är onykter och han nykter. MEN GRATTIS hur jobbig tror du inte jag tycker du är när duär full 2ggr i veckan och jag tar mig några mer gals en vanligt varannan månad! De förstår inte han! Men ändå älskar jag honom

Har pratat om detta med han idag. Slutade med att han nu varit borta i 3timmar, ännu inte hemma. De sista han sa innan han åkte var att "du bör nog fundera på om vi verkligen ska leva ihop, jag vet inte om jag orkar med någon som ska ändra mig hela tiden".

Visst han ändrats en del sen vi träffades men jag tror inte allt beror på mig, de handlar om personlig mognad.  Han har mest bara vuxit i sig själv och fått mer status.  Han snusar mer och dricker mer, men de kunde jag självklart inte påpeka.

När vi träffades så tog han blodprover varje månad just för att han inte skulle dricka så mycket. Hanhar nämligen kört rattfull för 6årsedan  och blev av med körkortet.
Vilken bright kille jag har träffat tycker ni då. Men han har abslout sina fina stunder också, nästan alltid.

De är så fort han tar i en ölburk då jag tycker de är jobbigt. Men vem bryr sig om mig och vad jag tycker.
Jag ska vara tacksam över att jag får ha någonstans att bo. Vi har en gård för fan!  Jag har allt jag kan önska mig, nästan.  Jag vill inte lämna honom, så viktig är inte hans drickande. Och om de nu är så att han väljer ölen framför barn som tänker jag vänta.

Vilket jag märkte idag så förstod han inte själv problemet. De finns inte i hans värld att sitta och dricka vatten eller mjölk (?) på kvällarna. Inte nog med det så skyllde han på att vårat vatten inte går att dricka (vi har egen brunn) men jag har druckit vattnet varje dag i 4 års tid och de har gått hur bra som helst.

Nej jag vet inte, orkar inte.  Kan inte lämna honom just nu, kan inte stå på egna ben än. 

"hur mycket får jag dricka för dig för att du ska tycka att de är OK" undra han.
Jag sa att. Ingenting!  Du måste bevisa för mig att du inte "Måste" dricka.
De gick han inte med på ( och bara de tyder ju på en sak)

7öl då i veckan sa jag. Så de gäller ju att välja tillfälle.
Han tappade hakan och föreslog hellre 1 öl per dag och 7 vid festliga tillfällen. (7st ve jag ju att han inte håller)  

Idag/nu var han frukansvärt öl sugen därför denna diskussion kom upp, då har de gått 2 dagar sedan han drack dessa 3 folk öl sist, han drack en folköl igår.

Hatar när han åker såhär ifrån mig utan att säga något. Hans hund tog han också med sig. Jag har sms.at och förklarat hur fint jag gjort hemma nu och att jag köpt massor av kläder till honom idag. Inget svar.
Han måste komma hem, får panikatacker annars, då måste jag locka hem honom. Sjuk människa jag är.

Hur är de med sån där personlighetstörning när man dricker. Vad innebär detta?

min man drack när han var ensam hemma med vår dotter, hur många gånger och hur mycket vet jag inte. har svårt för att förlåta honom för det även om han är nykter nu.

så länge han dricker kommer du aldrig att kunna vara helt säker på att han kan ansvara för ert barn.

My: usch vännen, jag förstår hur jobbigt du har det, har som sagt varit i samma situation. När det var som värst med min mans alkoholproblem och han blev inlagd var jag höggravid med vårt andra barn. Vill han ha hjälp? Isåfall kanske ni kan kontakta beroendeenheten i er kommun. Min man går på regelbundna träffar där och där tar de också tester för att kolla så han är nykter. Då kan de tydligen se om det skulle vara så att han har druckit långt tillbaka. Känns tryggt för mig också.