Varför visar adoptivföräldrar aldrig bilder på sina barn?

@mamma till V8:  Självklart är du mamma till ditt adopterade barn och har beslutsrätt både moraliskt och legalt. Jag tolkar en glad att hon menar att man som adoptivförälder samtidigt har fått ett stort förtroende av ursprungslandet att bli förälder. Att då posta bilder på barnet, visa namn etc som skulle kunna hänvisas till urspungslandet/biologisk släkt - skulle av ursprungslandet kunna uppfattas som respektlöst mot det ansvar man anförtrotts. 

Det enda jag skulle kunna tänka mig är att någon i den biologiska släkten skulle vilja "spåra" hos vilken familj barnet hamnade (alltså den enda egentliga faran med det hela). Men hur skulle man kunna få ut den informationen? Det krävs att man skriver ut sitt namn eller barnets vietnamesiska namn (någon info som ger ledtrådar).  Annars tror jag de allra flesta som sagt tänker väldigt mkt på att vara respektfulla mot ursprungslandet.  

Jag menar allvar. Jag önskar att all information kring en en adoption var öppen - för dem som lämnar och för dem som tar emot och, framför allt, för barnet.

Kanske ett frö till en ny tråd? Om den biologiska familjen vill ha kontakt med barnet, skulle du vara positiv till det? Jag har faktiskt inte tänkt så mycket på det, det är nog mkt osannolikt. Men men......intressant att leka med tanken.

Mitt beslut att inte visa mina barn på nätet har ingenting men deras biologiska familjer att göra. Det handlar om att jag vill vara anonym då vi pratar om barnen. Så länge folk inte vet vem jag och de är kan jag delvis dela med mig av våra erfarenheter och hur våra barn reagerat på olika saker och det skulle jag inte känna mig bekväm med om folk visste vem vi är. Adoptionsvärlden är rätt liten så det vore inte svårt att veta vem vi är "på riktigt" om jag skrev vilka länder mina barn är födda i och visat bilder på dem tror jag att flera här känt någon som kände någon som känner oss. Jag köper inte alls att man inte ska lägga upp bilder på barnen för att de biologiska familjerna kan spåra dem. Hur skulle de kunna göra det utifrån ett foto?! För att de skulle kunna göra det krävs det att man lägger upp utförlig bakgrundsinformation och det håller jag så klart med om att man som förälder inte har rätt att göra, den informationen är privat och tillhör barnet. Och ärligt talat, OM den biologiska familjen vill ha kontakt så finns det ju inget som hindrar att man håller en öppen kanal tills barnet är gammalt nog för att avgöra om han/hon vill ha kontakt eller inte. Tänk vilken gåva, att kunna ge barnet chansen att ha kontakt om det vill en gång i framtiden. För barnet måste det ju också vara skönt att veta att de biologiska föräldrarna inte glömt, att de undrar och vill veta hur barnet har det. Om man inte önskar direktkontakt kan man ju hålla kontakten genom sin organisation. Det är ju inte så att de biologiska föräldrarna kan komma och ta barnet och självklart ska man i slutänden främst se till barnets bästa men jag får dåliga vibbar när a-föräldrar pratar som om kontakt med den biologiska familjen vore det hemskaste som kunde hända.

Jag instämmer helt och hållet. Det handlar om respekt. Inget land vill skylta inför omvärlden att det inte kan ta hand om sina föräldralösa barn, utan måste adoptera bort dem till andra länder.

För mig personligen handlar det också om att jag värnar om min och min familjs integritet.

Vi lever inte i den bästa av världar, hur gärna vi än skulle vilja det. Dessutom går åsikterna isär vad som är bäst. våra västerländska värderingar gäller inte överallt, och inget säger heller att just våra värderingar är de rätta.

På vilket sätt skulle öppenhet om adoption underlätta för den kvinna som hotas till livet om det skulle komma ut att hon har fött ett utomäktenskapligt barn?

Ja, eventuellt. Jag och många med mig menar ändå att det inte är vår sak att bedöma och avgöra detta eftersom vi lever i en helt annan kultur med helt andra värderingar. Försiktighet är på sin plats. Större öppenhet kan lika gärna försvåra det framtida adoptionsarbetet. Värst av allt är om det försvårar för dem som måste lämna sitt barn för adoption. Då har man verkligen skjutit bredvid målet.

Nej, givetvis finns ingen kultur som gäller i alla de länder våra barn kommer ifrån. Jag tänker främst på Korea och i viss mån Indien och Kina.