Vi som längtar efter plus efter missfall del 3

FruW skrev 2010-07-26 22:59:14 följande:

Jag tar Diklofynaken mot mensvärk, den kommer när mensen har kommit igång, skulle aldrig ta den annars, varken runt äl eller vid en graviditet, så om jag tar den när jag har mensvärk kan den ju inte orsaka missfall  Men Färnevik har rätt, det står ngt om att den ej ska tas av gravida i "bruksanvisningen". Undviker även ipren runt äl o efter,  då det kan hämma äl har jag förstått det som.. Brukar avstå alla typer av värktabletter, men när mensvärken sätter in har jag inget val.. Som tur är har jag inte sån här mensvärk varje månad, varannan var tredje ungefär, oftast funkar det med ipren, men skönt att ha "tyngre grejer" att ta till vid behov.. Emellanåt är jag hemma någon dag från jobbet, det är riktigt jobbigt tycker jag, pinsamt att va borta 1-2 dagar var fjärde vecka..

Färnevik, hur  mår du? Inget blod?? Håller tummarna stenhårt för att altl ska gå bra för dig! Kram!!

Väntan på en liten - har du varit på gyn o kollat dig? (Har ingen koll på din "historia") Kör du med äl-tester eller liknande så du har koll på din äl? Funderat på någon annan donator, (jag vet inte hur sånt här funkar!) som kan ställa upp när det passar, tänkte på donerad sperma, så du kan inseminera dig själv vid äl, då blir du ju inte så beroende av när din donator kan träffas... Håll ut - vi kommer att få våra barn!!

Jag håller på att bryta ihop, jag bara gråter hela tiden när jag är själv för all längtan jag känner efter att bli mamma. Känns som alla blir gravida så fort och jag blir utsatt för hårda ord när jag berättar om min siituation. Nu har det gått så långt att jag inte ens kan gratta nån som plussat  inom 1 år.

Ok, har man ingen gallblåsa då så hur lång tid tar det då?

Jag mår deppigt tjejer så jag loggar ur och lägger mig och sover bort dagarna till ÄL. Eller så skiter jag i allt om donatorn drar sig ur allt.

Halloj, varit frånvarande i några dagar, känner mig astrött, kan det vara vädret?

Igår kände jag en en sån skum grej, måste höra om ni nångång känt av detta. Jag gick av tåget och så började gå mot utgången och när jag gick så var det precis som att nån tryckte mig framåt i svanken. Jag vände mig om för att kolla vilken idiot det var som gjorde så, men det var ingen där. Gick vidare och känner det igen, vänder mig om helt övertygad om att det är någon som trycker där med handen, men nää går vidare ch känner det igen hela vägen en bra stund.  Skitskumt verkligen.

Senare på dagen så stramar det som fasen i ljumsken och känns allmänt  obehagligt, svider till då och då, men senare så försvinner det igen. Vad fasen händer med kroppen nu då? varför ge mig såna sjuka symtom när jag vet att jag är så ogravid jag bara kan vara. Testat stort fett - och så mega mens på det så.