Vi som längtar efter plus efter missfall del 3

Tack söta snuttepuff-MCT! Du vet, snart är det din tur!

Jag har också haft 2 st, ett i vecka 8 och ett i vecka 9, precis som du.
Men de skiljde sig åt: det första var ett mf i v.8, och det andra var ett ma som upptäcktes i v.9 där fostret slutat utvecklas tidigt, kanske redan första veckan av graviditeten, så det är tyvärr svårt att dra några slutsatser.

Tack Sofy!  puss på dig!
Hoppas jag klarar mig över helgen nu utan att den beräknade mensen kommer....
Sedan kan jag fira!

Nu gråter jag. Jag blöder mer och mer.
Varför ska det vara så omöjligt att få behålla ett barn?

Tack, ni är så snälla! Det känns bara så himla hopplöst, kraften bara går ur mig. Orkar inte fler missfall nu alltså.

Nej inte riktig mens ännu, men mycket mörkt brunt.

Nej det kommer mer när jag är uppe och rör på mig. Tog en promenad förut, då kom det mer och mörkare flytningar. När jag var på jobbet kom ljusbruna.
Jag är medveten om att jag är löjigt nojig, men efter ett par missfall balanserar man ju på gränsen till galenskap och depression så fort minsta lilla blodfläck uppenbarar sig.

Ska försöka undvika att total-spamma tråden med oroliga inlägg, men jag har liksom ingen annanstans att vända mig. Sambon vill inte ens prata om någon eventuell graviditet innan han vet att det liksom ÄR något.

Jag borde ha BIM på söndag eller måndag. Tack för omtanken!

Slut på plusset o nojjet. Testade så negativt det bara kan bli. Och fick riktig, klumpig mens inatt.
Lycka till ni andra!

Jag grät slut på alla tårar igår, så idag känns det en aning bättre. Just nu känns det som strunt samma - det kommer hända någon annan månad istället.
Ingen fara med mig.