Vi som längtar efter plus efter missfall del 3

prova ligga på en värmedyna/kudde och stretcha lite efteråt?

Det har kommit lite brunt idag, mest små små droppar. Inget färskt blod dock. Jag talade med BM om det, hon sade att om det fortfarande blöder om en vecka kan man göra ett VUL men inte ännu.. Men ja, stannar inte pyret kvar så visar det sig nog redan i helgen.
Känner dock mer symptom än sist. Nu vet jag vad metallsmak är! (Blä!) Och ja är superkänslig för att bli hungrig, då mår jag illa.
Testen blev liiiite starkare idag, så det känns ju positivt. Men jag är så himla rädd för de här flytningarna alltså... suck!

Är det bara jag som är extremt tråkig? Jag har ingen som helst lust att åka till sambons vänner denna helg och sova där två nätter och orka vara trevlig. Denna helg skulle vi ha berättat om barnet men så blir det inte ...

Annars är jag rätt osocial också och klarar mig rätt bra själv men nu har jag världens pms och är sur, ledsen och tycker allt är jobbigt... stackars sambo.. undrar hur länge han orkar med mig.

Tjock känner jag mig också

Ja vi måste åka, det är sambons vän som fyller år och det är massa folk som ska dit hela helgen så det måste vi nog. Sambon ser fram emot det och jag kan inte säga nej....

Vet inte om jag kommer tänka på annat, troligen är det minst en gravid brud där som jag kommer hata.....

Negativ till världen? Nej då!!!

Åh Muffe - jag vet hur det känns! *kramar om* I morgon beger vi oss iväg på bröllop, med minst 2 gravida kompisar, varav den ena ska jag umgås med hela helgen, men hon är en av mina bästa vänner, så det är helt ok! Samtidigt sitter man här med mens o mensvärk, hade hoppats att jag hade fått dricka alkoholfritt jag med på bröllopet...

Men, måste du följa med då, din sambo kan inte åka själv? Säg till vännerna att du blivit sjuk kanske? Annars - följ med och försök ha kul, det kan bli en rolig helg ändå, du blir ju tyvärr varken mer eller mindre gravid för att du undviker andra gravida... även om det ibland är superjobbigt att träffa dom!

Stor kram till dig vännen!

MCT, skönt att ha en cancerspecialist i tråden att rådfråga! Man blir lätt paranoid av bara tanken...

Alltså jag vet inte vad det är med min kropp. Jag har ömma, stora tuttar, vilket jag aldrig får vid mens. Jag har ett akut flås vid träningpassen och träningen känns SÅÅÅ tung. Hur lugnt jag än tar det. Magen är uppsvullen och putar åt alla håll och kanter... Kan kroppen börja fatta att den inte är gravid om den nu inte är det???
Jag fick aldrig mf bekräftat av läkaren. Mycket TYDDE på att det var det, men behövde inte vara det. På natten fick jag dock tokont och blödningen ökade så där fick jag mitt svar kände jag. Bara för att dagen efter gå tillbaka till bruna flytningar igen. Är idag inne på dag 24 med bruna flytningar. Plusset är fortfarande lika starkt. Jag VET ju att det är missfall, jag har som sagt blödit i 3,5 vecka, men eftersom jag inte fick det svart på vitt har jag ändå svårt att sluta tänka tanken "tänk om..."

Ska på VUL på onsdag och se om jag behöver skrapas eftersom det aldrig slutar.

I morgon är det jobb igen... Blä!

Alicia

Hej alla gullisar

Har vart "borta" lite. Är inte glad över mycket just nu. Var ju inne akut för mitt missfall fredag den 13e (av alla dagar som finns att välja på ett år...). Sedan blödde och krampade jag obeskrivligt mycket. Återbesöket måndagen efter visade på att det mesta verkade kommit ut. Under onsdagen tyckte jag att jag mådde fint och blödde så lite att jag kunde jobba. Åkte iväg och jobbade (lite halvhårt fysiskt jobb) typ fyra timmar. På natten vaknade jag med hemska smärtor och kraftiga blödningar. Torsdag ringde den gulliga läkaren på och frågade om jag blivit bättre, de hade hittat GBS i odlingen från besöket på måndagen och när jag berättade om mitt tillstånd ville han att jag skulle ta en veckas pennicillin-kur mot GBS.
Mina blödningar ger inte med sig helt och när jag anstränger mig får jag smärtor och ökade blödningar.

Nån annan som känner igen detta? Eftersom detta är mitt första mf så vet jag ju inte hur det "brukar" gå till. Hur länge hade ni värkar/smärtor/blödningar? Vad gör detta GBS för symptom? Har nå'n annan haft GBS och medicinerat? När blev ni bättre?

Har såklart ringt till Gyn.mott, som ska ringa upp snart, men vill ändå höra hur andra upplevt sina mf.

En glad nyhet är i o f s att jag fått jobb och börjar snart. Fint med jobb men jag känner pressen att vänta lite extra med att göra nytt försök och jag bara lääängtar efter att vara gravid med allt "skit" det innebär med oändlig trötthet, konstant hunger, sjukt lågt blodtryck och illamående nästan hela tiden...

Tack tjejer för att ni finns, det ger mycket att veta att man inte är ensam och löjlig eller överkänslig, att detta är verkligt.

Hålller tummarna för er längtan! Det kommer gå jättebra!Ja, jag hade faktiskt i tidigt skede tänkt att juni-barn vore perfekt. En nära kompis har flera barn och hon säger nu i efterhand att juni var den perfekta månaden! Inga tjocka kläder till bebisen, man kan stanna till var som helst och sätta sig och amma, ingen mjölkstockning på grund av kyla, man går hem från jobbet när allt liksom lugnar ner sig, man kan stanna hemma och vara mammaledig över TVÅ somrar, det är lttare för pappan att ta ut ledighet en längre tid efter förlossningen eftersom det är sommar... etc....
Så juni, ja! go for it! (Fast jag hoppas ändå att du får en maj-bebbe.....hihi...) 

GBS är tydligen en vanlig bakterie som kan överföras vid sexuell kontakt. Denna kan sedan överföras till barnet vid födseln och i vissa fall orsaka sjukdom å skada på det lilla livet. I sällsynta fall kan bakterien tydligen orsaka mf. Läkaren sa att man inte kan säga om så var fallet denna gång.