White rabbitt skrev 2010-07-31 22:25:10 följande:
Jag klipper din text där, för du minns den säkert.
Jag förstår dina känslor. Totalt. Som representant för manligheten borde jag veta, men eftersom jag missade vårt senaste möte för medlemmar (eller med-lemmar) undrar jag: Varför utgår vissa män för att kvinnor är hjälplösa? Att dessa kvinnor driver omkring som skepp utan roder på öppet vatten och bara längtar efter att en manlig kapten ska säga ”Nu gör du såhär, lilla vän!”. Har de fastnat i 1700-talet? I så fall hög tid att kliva in i tidsmaskinen och bege sig till 2010. Allting handlar ju i grund och botten om tilltro till och respekt för varann och om sunt förnuft. För mannen du skriver om handlar det uteslutande om kontroll. Det han vill ska gälla. När du avvisar hans invit till mer än vänskap reagerar han med irritation på Facebook, kommer med magsura kommentarer kring din OERHÖRDA fräckhet att klara dig utan hans hjälp. Du borde skämmas, Kvinna!!! Sådana där slängar som ”vissa har tydligen svårt att be om hjälp” är totalt idiotförklarande. Har han aldrig tänkt tanken att vissa kanske ber om hjälp om de behöver hjälp? Precis som du skriver. Om hans uppsåt nu är att försöka visa omtanke om dig, så ger ju hans försök precis rakt motsatt effekt. Att sms:a att han kunde betala din taxi hem må å ena sidan uppfattas som omtänksamt, men å andra – och starkare sidan – kännas som ett kontrollbehov och ett slags ägande. När du nobbade det förslaget kommer han med förslaget att han ska hämta dig. Som om du på något sätt måste gå honom till mötes. Tvång och ofrihet som attraktionsfaktor är tämligen överskattat. Istället för omtanke hör du ju också varningsklockor kring denna man som måste få domkyrksringningarna i Lund och Uppsala tillsammans att framstå som en döende dörrklocka. Självklart vill han göra dig beroende av honom. En sak leder till en annan, hans ”omtanke” väver sitt nät runt dig och till slut så är du, fast du aldrig ville, på något sätt beroende av honom. Och då blir det ännu ett nät av tillitsbrist och psykisk misshandel att ta sig ur. Jag vet att du inte går i den fällan, men var på din vakt. Erbjudanden om hjälp från sådana typer har alltid någon slags villkor med sig. Och du vill behöva en människa för att han är behövd, utifrån uppriktigt och ärliga känslor från bådas håll. Inte någon hög-låg-relation eller master-slave. Fortsätt håll din linje och följ din magkänsla. Den mannen är bad medicine. And you need good medicine.
Japp, ja minns den, ja må va gammal men ÄN har ja inte blivit senil
Absolut, jag tänker fortsätta tacka nej nu, utan förklaringar, för han har fått dem alla o borde förstå vid det här läget vad jag kan acceptera och inte. För varje dum kommentar kommer dessa ignoreras. Till slut har han trollat bort sig själv helt o hållet ur mitt liv.
-Visst var det snällt o omtänksamt att erbjuda sig betala taxin, vilket jag också tackade för, men det var "jag hämtar"-kommentaren som förstörde även den goda gärningen.
Jag missade också senaste mötet för med-lemmar, till största del eftersom jag inte blev insläppt då jag är lemlös där de kräver att man har en lem så jag kan tyvär inte svara på den frågan.