Rädd för ALLT...

Nu är det så, att jag såvitt jag vet inte är gravid. Sambon o jag har hängt ihop i 7 år och barn ligger väl inte sååå långt bort nu. Vi vill dock vänta ett tag till. Dock har min väntan också berott på jag har panisk rädsla för graviditet. Jag vet att det antagligen låter fånigt, men så är det. Tanken på att något växer och lever inuti skrämmer mig....:( Fastän det är helt naturligt. Har en underbar sambo som kommer stötta mig til 110% den dagen detta händer men ändå....jag känner mig HELT ensam i detta. Min älskade mamma gick bort i cancer när jag var 17 år, därav känner jag rädsla, ensamhet och helt vilsen. Jag blir 26 år i sommar, en del av mig vill såklart ha barn. En familj. Jag vill kunna vara mamma på det sättet som min mamma inte hann med att vara.  Men jag är så rädd, alla pratar om psykologer, barnmorskor etc...men jag skulle helst vilja ha min MAMMA att prata med om detta....
Känns så hopplöst...:S Hatar att vara rädd för något som _egentligen_ är naturligt.....