TB1, jag har skrivit i en av dina andra trådar, vi är som sagt i ungefär samma sits.
Inga spermier, något förhöjda men normala värden på blodprov och biopsi om tre veckor.
Jag håller med om att det är skönt att få kontakt med andra i samma situation, även om man såklart hade hoppats att ingen hade behövt vara i den här situationen över huvud taget...
Tack för att du delar med dig Lella, det inger verkligen hopp! 
Ja, vi kanske ska försöka hålla oss till en tråd 
Grattis till graviditeten, Ars Amandi!
Är TESE samma sak som "testikelbiopsi"? Det låter som det min man ska göra.
Vi får vårt finansierat av landstinget, i alla fall de första försöken. Jag vet dock inte vad som avgör om man får det eller inte? Ålder och om man redan har barn, kanske?
Teecee, hade ni gjort andra undersökningar tidigare som indikerade att det fanns simmare? Annars verkar det vara en rejäl chansning att behandla dig med hormoner och annat inför äggplock och riskera att det är helt i onödan?
Combat Lover, du har kanske skrivit det innan, men vart i processen är ni?
Vad spännande, CombatLover! Hur mår du? Har du några biverkningar? Jag håller tummarna hårt för att det ska gå vägen för er!
Jag såg precis att vår klinik är stängd vecka 28-32, inte hela juli som jag trodde. Det skulle kunna innebära att vi hinner med ett ICSI-försök innan sommaruppehållet, om vi har sådan tur att de hittar simmare vid biopsin den 11 maj...
Oj, varför blev det grått?
Tror det är den långa eftersom hon sprayar? Fast jag kan ha fel
Varför kommer det att bli den långa för er? Jag har fortfarande inte riktigt fattat varför man väljer den ena eller den andra...
Då fattar jag! Jag tror det kan ha att göra med ålder samt om man har några hormonella störningar, PCO etc. Det verkar också variera från klinik till klinik. Jag är bara glad om vi kommer så långt, jag struntar i vilken metod de kör. Om de ber mig stå på huvudet så gör jag med glädje det också
Tidigare var jag helt emot både donator och adoption. Det skulle liksom vara min mans barn eller inget barn. Nu har jag mentalt närmat mig alternativet donator, men adoption känns fortfarande extremt långt borta. Det känns inte alls aktuellt. Jag vill så himla gärna uppleva att vara gravid och föda ett barn...
Vi har egentligen inte pratat så mycket om det utan sagt att vi tar besluten när vi står inför dem, men donation känns just nu som ett alternativ som vi nog skulle kunna leva med. Men det kräver nog att vi tillåter oss att bryta ihop och sörja lite först, och kanske tar emot professionell hjälp för att komma vidare. Läkaren på kliniken sa vid vårt första besök att man kan börja med att ställa sig frågan "Vill vi leva med barn eller kan vi tänka oss att leva utan barn?"
Jag märker att jag har förändrats under det halvår som har gått sedan vi fick de första negativa beskeden, och jag kommer nog att förändras ännu mer under resans gång. Därför är det svårt att ta beslut innan man vet vad man står inför. Man är liksom inte samma människa med alla besked i bagaget...
Jag förstår dina känslor och tankar helt och hållet!
Min man vil inte heller ta ut något i förskott utan vänta tills vi har alla fakta. Och det är väl egentligen det bästa, men det är inte så lätt...
Vad bra att de har sparat simmarstrån, CombatLover. Det kommer att gå bra! Det låter som att du kör den långa metoden, på den korta tror jag inte att man får någon blödning utan sprutar ett par veckor och plockar sedan ut äggen. Men jag är som sagt inte säker. Lycka till imorgon!
TB1, jag har hört någonstans att det finns en åldersgräns, men det skiljer sig säkert åt mellan olika landsting. Man kan säkert få dispens vid sådana problem som ni har. Hoppas det inte sätter käppar i hjulet för er!
Fraggla, tack för att du delar med dig av er berättelse. Vad jobbigt ni har haft det. Det verkar ju konstigt att de inte skulle kunna hitta spermier igen om det fanns sist? Jag hoppas verkligen att det finns fler simmare och att tiden fort fram till IVF
Vad fint du skriver, mwolf! Grattis till dottern och lycka till med syskonet