Gravida i Västerås trakten
Vad död tråden har blivit, har alla övergett den eller ?
Är det någon som är intresserad av en vagn så har jag min ute på blocket nu, en superfin brio happy! Pma så skicka jag länken till annonsen
Vad död tråden har blivit, har alla övergett den eller ?
Är det någon som är intresserad av en vagn så har jag min ute på blocket nu, en superfin brio happy! Pma så skicka jag länken till annonsen
jag har nu 10 dagar kvar.... Hjälp... Börjar bli lite nervös faktiskt, tiden rusar... Är så fundersam på vad jag ska packa ner i väskan o ta med mig..känns som om d skulle vara första barnet, hehe....
Nu har även jag lite semester Sonen började på dagis igen imorse och även om han bara är där o leker av sig några timmar är det GULD värt! Han sprang hela vägen, gav sin fröken en stor kram och kasta sig in för o leka..Han älskar verkligen dagis, ag trodde det skulle bli lite inskolning igen eftersom han varit hemma 2 månader men inte då, han var så glad och vinka glatt när jag gick Nu har jag ett par timmar om dagen att pyssla om mig själv, måste klippa mig, packa bb väska, shoppa lite osv osv... Är välbehövligt med lite egentid !
bara 8 dagar kvar......har byggt ihop sängen idag
på torsdag eftermiddag ligger jag förhoppningsvis och gosar bebis och på onsdag är jag nog för nervös för o fika....
Jag har ju som sagt dålig erfarenhet av förlossningen i Västerås sedan sonen föddes och jag är inte direkt överlycklig över dem denna gång heller... BB däremot har förbättrats avsevärt, även om de "glömde" att ronda oss och jag var påväg hem utan att de läkarundersökt flickan, påväg ut så frågade jag en bm varför de tagit bort läkarundersökningarna eftersom de gjort en på sonen och hon blev lite paff.. De hade missat det helt (trots att jag var kvar två dagar)
Här kommer min förlossningsberättelse som jag skrivit, egentligen till mig själv.. Tycker det var vrdefullt att skriva ner exakt allt som hänt inför framtiden... När sonen föddes fick jag hälp att göra en sådan för att berabeta allt som gått fel och jag rekomenderar er att skriva ner allt ni kommer ihåg..
Här kommer min långa berättelse för er som vill läsa !
Israa 3625gram och 50cm lång 2010-08-19
Klockan 07.03 ringde vi på klockan på förlossningen i Västerås, vi var tre minuter sena och jag var supernervös redan… Det ösregnade ute och massa trafik hindrade oss på vägen dit, men ändå hann vi i någorlunda tid.
En ung tjej öppnade dörren och vi gick in, hon tittade undrandes på oss och frågade: ”vad är ni har för då?”, jag svarade nervöst: planerat kejsarsnitt och lät säkert lite frågandes för hon sa, jahaa och bad oss sätta oss i dagrummet. Sen försvann hon och där satt vi… Klockan gick och hann bli runt 08 när jag gick och frågade hur länge vi ska vänta där och kvinnorna i receptionen såg fundersamma ut, börjar du bli hungrig sa en av dem och jag svarade självklart, är man fastande och höggravid är man hungrig! Hon bad mig vänta en stund och kom tillbaka efter 10-15 minuter och frågade extremt fundersamt, du är inte här för snitt eller så va? Jag måste sett extremt paff ut när jag svarade jo och min man blev irriterad och frågade, vaddå står det inget om henne idag eller?? Kvinnan sa nervöst joo men jag kom nyss och har inte läst än… Sen gick hon, en stund senare kom en barnmorska in och bad mig komma med till ett rum, där fick jag vänta och en annan barnmorska kom och skulle sätta remsa.. Ska jag inte byta kläder först frågade jag och hon famlade fram deras kläder sen satte hon remsan och försvann igen, klockan hade hunnit bli ca 08.30 tror jag…En annan barnmorska kom och förklarade att snittet förmodligen skulle bli runt kl 09.00 och nervositeten satte in, det var ju jättesnart! En stund senare kom hon igen och sa att det kom något mellan och sen kom narkosläkaren, satt och pratade en stund, skojjade och var supertrevlig. Han berättade om narkos, bedövning, snitt, sin familj och livet.. Han kändes avslappnad och lugnade oss lite. När han gått så kom en ny barnmorska och förklarade att det inte stått något om mitt snitt i deras papper på förlossningen och därför visste de i8nte att vi skulle komma. JAHA, vad tryggt sa jag men hon förklarade att de som skulle operera visste såklart om det, det var bara barnmorskorna som missat att skriva ner det (som om det skulle vara lugnande). I vilket fall sa hon att snittet skulle bli så fort blodproverna var klara och sen tog hon dem direkt, runt 1 timme senare kom svaren och hon satte kateter, då var klockan runt 10.00 och jag var riktigt hungrig, det kom ett akutsnitt till emellan och de satte dropp på mig. Barnmorskan kom och sa att det kommer dröja till efter lunch och besvikelsen satte in.. Vilken lång väntan och katetern gjorde ont, riktigt ont.. En annan barnmorska kom och sa att inget kommer hända förrän efter klockan 13.
Klockan 12.45 kom narkosläkaren inspringandes och sa, nu sätter vi igång och gav min man kläder och rullade mig till rummet mittemot där jag fick byta brits och han satte ryggbedövning, det tog en stund. Sen satte de upp duken och plötsligt kom ett extremt illamående, jag fick blodtrycksfall och de gav mig medicin som stoppade det. Illamåendet försvann, de testade ryggbedövningen men jag kunde känna deras nyp i magen hela tiden. Klockan var någon minut i 13 när han bestämde att detta inte fungerar och jag skulle sövas. Min man blev utkörd och jag sövdes direkt. Det sista jag gjorde var att titta på klockan och narkosläkaren sa, nu är det precis 13.00, vi ses om ungefär en halvtimme. Jag vaknade till, tittade direkt på klockan som stod på 14.30. Blev det en flicka eller pojke? Varför är klockan så mycket?? Hade många frågor trots att jag var tagen av narkosen, narkosläkaren svarade pappan får berätta om det är pojke eller flicka och vi ska förklara när du vaknar till ordentligt. Fick sen veta att jag förlorat 2.2 liter blod och de inte hittat orsaken först men tillslut hittade de ett kärl som blödde och jag fick ett par påsar blod. Därför tog det tid. De rullade ut mig i korridoren och där kom mannen och sa, här är din dotter =))) Tydligen hade jag lyst upp och skrattat högt, sen fick jag hålla henne ett par minuter innan jag skjutsades till uppvakningen, där fick jag stanna i 3 timmar och sen fick jag komma ner till min lilla flicka som låg och sov på pappas mage…
Fick ett par dagar efter hon föddes att hon haft en kroppstemperatur på 34 grader när hon kommit ur magen och de därför snabbt tvingat av mannen kläderna och ner under täcke med henne så hon fick kroppsvärme…