vi med många barn del 9

Nu är jag fembarnsmamma, Knatten kom i måndags

hmm vad mysko det blev här är tråden www.familjeliv.se/Forum-4-188/m52621006.html

Hej på er alla.Ni har tydligen hängt ihop en lång tid att döma av trådnummer och ton i tråden, så nu tänkte jag fråga om jag får haka på. Tycker att rubriken passar mig som hand i hanske.   Jag(alias Ika) är en svenska, som bor i Finland med man och ett antal barn, närmare bestämt fem barn och ett sjätte på väg.    Äldsta flickan fyller 11 i juni, heter Mia, har Turners syndrom och har blivit hjärtopererad för fyra år sedan.   Nummer två i skaran är en kille på 9 år som fick namnet David.   Emma är 5 år och mitt i smeten, hon säger själv att hon har allt; storasyster, storebror, lillasyster och lillebror.   Ellen, lillasystern som satt in beställning på att babyn i magen skall vara en lillasyster, är nu 4 år.   Minstingen, än så länge, heter Oscar, har just fyllt 1 år och är vår lilla överraskning, han anmälde ankomst fast jag hade spiral och gjorde sedan entre  sex månader senare på 29 minuter.   För tillfället är jag vårdledig men turar på ett privat dagis där dagistanten snart skall få baby. Annars jobbar jag på butik men det tar nog tid innan jag går tillbaka till det. Tiden räcker inte riktigt till för allting.   För att få tiden att gå, läser jag, allt, är en riktig bokmal, virkar babyfiltar, stickar sockor, spelar teater, tvättar, lagar mat, städar, kör, läser läxor, agerar skiljedomare, blåser på småsår.............   Det vill säga, jag är en helt normal mamma som emellanåt blir ledsen, arg och förbannad. Men oftast är glad och på gott humör, för hur jobbigt och kämpigt det än kan vara med en stor familj får man så mycket tillbaks varje dag som jag inte skulle byta bort för allt guld i världen.

Turners syndrom innebär att en x-kromosom saknas helt och hållet. Följder av det här syndromet är en hel massa, allt från allvarliga deformationer av händer, fötter och inre organ, till kortväxthet och problem att komma in i puberteten utan inblandning av hormonhjälp.    Vi har varit otroligt lyckligt lottade, vår Mia har bara problem med växten, så hon får tillväxthormon för att hjälpa henne bli lite längre. Än så länge. De där pillren litar inte jag heller på längre. Mia ville också födas fast jag åt p-piller, hormonerna gjorde dock så jag började vänta tvillingar, men halvvägs miste jag Mias tvillingsyster. David började jag vänta trots spermiedödande vagitorier, så de funkar inte heller.   Och 2007 miste jag tvillingar igen, återigen pillerbarn, så att så hemskt pålitliga är inte de små tabletterna. Men inget av mina barn ångrar jag fast alla inte har varit planerade.

hej alla..hur är det med er..har inte skrivit så mycket ,men läser varje dag'har ni blivit erbjudna att vara med i serien familjen annorlunda..det har vi ..hahablev såå chockad när jag läste det ..skit kul tycker jag men inte min man hihi..får se hur vi gör.nu kom det besök..ska gå fika..kommer snart tillbaka..

hej hej jo visst är det kul att bli frågad haha..jag är en lins lus ..men inte min man ..han är nevös hur folket ska tycka...man har hört så mycket om dom andra..hur det gått efter..vi fick förfrågan på min blogg så det var inte här på familjeliv..vi får se..pratar fortfarande om det mvh camilla