Ni med deprimerade partners - prata av er?

Jag har varit tillsammans med min flickvän i ca 3 år. Vi båda är 22 år gamla.

Cirka 3 månader in i vår relation vittnade jag hennes första panikattack där hon körde iväg med sin bil för att sedan ringa mig och säga att hon skulle ta sitt liv. Jag bröt ihop och visste inte vad jag skulle göra, det hela slutade med att hon lades in över natten på Sankt Görans sjukhus efter att ha tagit tabletter och alkohol. Orsakerna till panikattacken var utbrändhet kombinerat med tidigare och pågående depression. Efter den händelsen började hon träffa en psykolog och ta antidepressiva som fick henne att må bättre.

Hennes tillstånd har pendlat mellan bra och dåligt i omkring 3 år nu. Men hennes tillstånd har gjort att vi inte kan bråka som normala människor, senast i förrgår slog hon mig, spottade, skrev och viftade med en kökskniv. Tillslut slocknade hon som hon alltid gör efter en panikattack, jag känner att jag inte orkar med det här längre.

Eftersom det har hänt ett flertal gånger nu så kände jag att jag fått nog, så jag berättade hur jag kände och att jag inte orkar mer. Hon blev självklart ledsen men var i alla fall kontrollerad, ett par timmar senare får jag en massa samtal från hennes vänner och familj som säger att hon har låst in sig i vår lägenhet och pratar om självmord i telefon. 
Allt det här får mig att känna mig som en gisslan, jag kan liksom inte berätta hur jag känner utan att det eskalerar. 

Det låter och är fruktansvärt, men vi har haft så många otroliga stunder tillsammans och det finns ingen jag hellre lever med än henne. Jag vet bara inte hur jag ska göra, om jag ska lämna henne för att försöka ha ett mer stabilt liv, eller om vi ska försöka igen.

Är det någon som har några tips på vad jag kan göra? Kan jag ställa hårda krav och ultimatum för vad som händer om våld yttrar sig igen? Det känns ju som en enorm extra press på henne.. 

Tack på förhand