Hej!
Nu är ju mina iofs inte födda runt jul utan dom väntade iaf till detta året.... 
Dom kom 13 januari i vecka 32+5, vägde 2145 och 2010 och var 44 och 46cm långa. Nu ligger dom runt 4kg båda två och är 54 och 52 långa. 
Oliver har också haft ljumskbråck, som vi var och operaredade för 3 veckors sen. Stackars liten att behöva opereras så tidigt.. men det var nog värre för mamma att lämna ifrån sig honom.
Hur går utvecklingen för era småttingar förresten? Mina är ju 10 veckor och Oliver har precis börjat le nu o att man får ögonkontakt med honom.
Men det är lite glest än, så jag väntr på fler.
Jo, jag kan bli ganska rörd när jag tänker tillbaks. Neo var en jobbig tid, även om allt gick bra o det aldrig var nån fara för mina killar egentligen. Men när man var gravid så hade man tänkt sig att man skulle föda barn, ligga på bb några dagar och sen åka hem, men så blev det ju inte..
Mina kom med urakut kejsarsnitt, då Olivers navelsträng ramlade ut, navelsträngsframfall. Jag var öppen 1 cm och navelsträngen tjock som en tumme men ändå kunde den ramla ur dubbelvikt. Han hade full pulsation hela tiden i navelsträngen, men det kunde gått väldigt, väldigt illa. Hade han inte haft det så hade han kunnat dö, eller iaf fått allvarliga skador. Så vi hade en väldig tur.
Det har jag tänkt på mycket, o det gör mig ledsen att jag kunde förlorat min ena lilla kille.
Jag blev sövd vid snittet o när jag vaknade 1 timme senare körde dom upp mig i sängen till Neo. Sen fick jag inte träffa dom förrän dagen efter när jag repat mig.
Men visst är det konstigt att dom varit så små! Man glömmer snabbt.
Det var en liten kille som åkt hem precis innan vi kom, men då var inte det ni iaf. Men dom sa att det är ju ett vanlig ingrepp dom gör där, dom hade ungefär 1 i veckan!