Godisgris skrev 2010-05-15 16:19:12 följande:
Hej hej ni andra mammor! Här är en nytillkomman sondmamma. Min dotter har aldrig varit nån storätare, och eftersom hon hade slutat växa nu så så satte dom sond på henne för en vecka sen. Befinner mig nog fortfarande i lite chock- och kristillstånd då detta är mycket mycket jobbigt för mig. Hur gjorde ni för att komma över det, och acceptera den nya situationen??? Min logiska hjärnhalva förklarar ju för mig hela tiden att den är bra. Att nu växer hon och allt är bra igen. Att det egentligen var förut som det var dåligt. Men mina känslor säger något helt helt annat. Jag gråter varje dag, och otroligt känslig. Det är inget fel på henne, utan hon har antagligen kopplat fel angående mat i samband med magsjukan för ett par veckor sen. Vet ni nån som kommit över sina matproblem, och kunnat börja äta och växa för egen maskin? Det är i alla fall en tröst att det finns fler här inne som har samma situation. Det känns som om man är ensammast i världen.
Åååå Jag skickar många kramar till dig!
Jag har inga kloka ord eller så, men skumboll har lugnat mig flera ggr och alla mammorna (och kanske papporna?) är väldigt kloka.
Min tjej har hitills sluppit undan sond men på håret och just nu ska ställning tas på måndag och isf läggs hon in på mån em. för sond. Jag tycker att det är super jobbigt!
Eller inte så mycket längre, har vant mig lite vid tanken att dagen kommer och mjh lugnande ord från skumboll (TACK!) så känns det OK om det nu blir så.
Som du själv säger så kommer ju ens barn att må bättre och det är väl det man måste utgå ifrån, även om det är en stor omställning med en massa pyssel i början.
Jag har 100 frågor till dig typ, eftersom jag befinner mig kanske där ni varit?
Hur gamal är din dotter? Sedan när och hur länge har det pågått?
Min tjej har inte heller vuxit på länge, hon är bara 75cm och 18 mån väger ca 9kg...
