Utredning efter upprepade missfall osv... Del14

Ja utredning gjordes efter 3 gången men inget hittades, har lämnat över 40 rör blod dom senaste 2 åren men ingenting.

Tog Trombyl+fragmin denna gången men inte ens de hjälpte, men när man får så här tidigt missfall så har de väl knappt fäst sig?? måste ju vara nått tokigt när de gått fel så här tidigt?

Om de nu ändå skulle bli ett 6:e missfall så va de ju lika bra de blev så här tidigt, gjorde ett grav test i torsdags å nu 4 dagar senare så e de ett missfall.

Spotty: jag lider med dig och är ledsen att du behöver hitta hit men du är välkommen. Är du över 30 så finns det dessutom en väldigt trevlig tråd där man kan skriva av sig om annat än just utredningen och alla förstår och stöttar.

Om du efter 5 missfall inte fått en utredning så ska du så klart insistera på att en görs. Om du inte gör den privat så kostar den inte mer än vad vanliga besök kostar.
Det är inte ovanligt att alla resultat kommer tillbaka helt normala, men det finns hjälp att få trots detta. Många av oss behandlas med blodförtunnande som trombyl och fragmin/innohep.
Det finns en del länkar i trådstarten också och där finns en del att läsa om man vill.

Jag ska se sen om jag kan lägga upp länken till +30 tråden i fall det är några här som är intresserade

Många kramar till alla som har det extra tungt just nu

LillaD: Haha.. Leif är ju för underbar. Kan verkligen föreställa mig honom rusa ut i väntrummet och hojta. Tänk att jag saknar honom redan.

Btw, håller också med om det smarta i att ta en paus; tror man på immunologiska förklaringsmodeller så tänker jag att det är rätt logiskt att låta kroppen få lugna sig lite innan man testar igen. Däremot är det (om jag förstår Beer rätt) tvärtom om man vill ha fler barn; då skall man helst inte vänta alltför länge efter förlossningen innan man testar igen. Sambon och jag funderar därför om vi skall försöka med nummer 2 på volley.. Eller halvvolley iaf.

Fotbollsterm; betyder att man sparkar på bollen innan den hnnit landa ens. Halsvolley betyder att man tjongar till direkt efter första studsen... Så det betyder helt enkelt att man passar på och kör direkt medan allt ännu är i rörelse; smida medan järnet är varmt if you will. Känner att jag behöver läsa in mig mer på det; under tiden avvaktar jag TTs svar.

Hej allihopa! Jättelänge sen jag skrev här känns det som, men jag har varit inne och läst med jämna mellanrum, bara inte kommit mig för med att skriva nåt...

Apropå samtalsstöd så kan jag bara rekommendera det (delvis eftersom jag är psykolog själv). Det jag hade svårt med efter förra missfallet var att jag kände att en "vanlig" psykolog på typ vårdcentralen inte skulle fatta vad det handlade om, men jag sökte på repro på Sahlgrenska eftersom vi höll på med utredningen där. Träffade bara psykologen där en gång, men hon hjälpte mig redigt med bara det samtalet. Så himla skönt.

Själv har jag lite panik nu för jag plussade i morse. Tjoho, och allt sånt där yadayadayada. Men jag är bara livrädd. Det är över ett år sen senaste graviditeten slutade i missfall och vi har försökt nästan konstant sen dess, förutom ett par månader nu i våras. Så jag kan inte ens tänka att jag är gravid nu, bara att jag har plussat, det är så konstigt för jag trodde iaf att jag skulle bli lite glad nånstans... Åh!! Hur gör man?? Jag blir så himla avundsjuk på alla som blir gravida och lyckliga över det där plusset och sen får sitt lilla barn, som inte behöver känna nåt mer än vanlig "åh-herregud-vi-är-med-barn-ångest", den där som man kände första gången... Blä!!

Tack för grattisarna och tummarna! :) Jag tar en dag i taget och har iaf kommit till den punkten att jag är tacksam över att ha blivit gravid igen, eftersom jag nästan trodde det var kört eftersom vi försökt såpass länge och tidigare lyckats nästan direkt varje gång. Igår berättade vi för min familj eftersom vi firade min mammas födelsedag. Jag är så trött på att bara berätta att saker och ting har gått åt helvete, så nu passade vi på och gav lite positiva nyheter i present, sen får det ändå gå som det går. Det var faktiskt väldigt trevligt.

Javisst: Jag tar Levaxin nu och var faktiskt och tog nya prover i onsdags; läkaren ringde i torsdags och sa att TSH ligger "perfekt" så det känns bra. (Har en jättegullig liten läkare på vårdcentralen som antingen gör AT eller ST, osäker på vilket, men när jag var hos henne första gången och ville förnya recepten så berättade jag om att jag vill ligga under 2,0 och att det finns forskning blablabla, och hon reagerade bara med "det låter intressant, det måste jag läsa på om!" så det känns bra.) Sen självmediciernar jag med ASA, det kan ju inte skada. Annars tar jag inget, men jag mår bättre i övrigt än vad jag gjort de andra gångerna, så det är gott. 

miss nöjd: Jag hade nog inte klarat att vänta, för den skräcken man lever med tär ju så himla mycket på en. Men om jag hade en läkare som jag kände mig trygg med kanske jag skulle vänta ändå för att det kan vara skönt att ha nån man "känner" och litar på i den situationen.   

Det har inte skett något nytt. Telefonköerna till Gynmottagningarna var milslånga, det är ju många som har helt stängt så...  Jag gav upp och tar min förbokade tid på torsdag hos min doktor ist. Går in i v 9+0 idag så fast jag kämpar emot det så börjar jag tänka positiva tankar att det faktiskt KAN finnas ngt levande där inne. Nåja, jag kommer väl inte kunna bli så mycket mer ledsen och nedslagen bara för att jag tillåter mig att tro på graviditeten kortare stunder? 

När inte ens medicin (trombyl+fragmin+progesteron kräm) hjälper va skjutton ska man då få mer hopp ifrån!!! Ja e så fruktansvärt bitter över livet å all denna skit....

Men ni borde väl få IVF genom vanliga sjukvården? Eller bor ni utomlands eller har jag missat något? Jag har haft samma tankar som dig, angående dålig kvalitet på ägg eller spermie eftersom jag faktiskt först klarade av två räkmackegraviditeter och sen nu fått 9 MF. Skulle också vilja kolla kvaliteten på dessa- men får absolut inte heller IVF eftersom vi redan har 2 barn.... 
Jag kikade faktiskt runt igår på Surrogat-mamma sidor, det är ju också ett alternativ... Verkar bli allt vanligare och lättare att organisera. Men men. Så långt kommer aldrig min man gå, knappt så jag får med honom på den här banan med alla fallgropar och svarta hål... Nåja. om 4 timmar vet jag iaf var denna nuvarande graviditet står- är nervös så jag mår illa..... 

Vi bor i Göteborg men dessa 3 olika läkare vi träffat under dessa åren säger att dom inte erbjudet ivf eftersom vi blir gravida på egen hand, vi har försökt men dom pratar typ bort de när vi frågar, dom menar på att de finns så himla många som behöver den hjälpen mer än oss..... så därför får man nog söka sig privat