Jaha... presentation var det ja...
Trodde väl inte att jag skulle komma att hänga här på FL. Vi skulle ju baka bebis, lixom...
Detta visade sig vara något svårare än vi räknat med och detta har gjort att jag hängt mer här än jag trodde från början. Har "träffat" en massa trevliga, kloka brudar här och ja... jag trivs här (även om jag fortfarande prioriterar baka bebis ;)
Fått tre missfall inom kort tid, nov 2010 - mars 2011 och juni 2011. Detta med att bli gravid har funkat för oss, men att få lillsnutten att stanna kvar desto svårare.
Nu är vår plan att försöka se hur vägen går vidare för oss vad gäller bebisverkstaden. Puh! Inte blir man lugnare av att just fyllt 40 heller... Jag menar, det är ju i sig ingen förmildrande omständighet... Ge upp? Ja, några kanske skulle råda oss till det (min egen mor gör det), men jag är av envis natur och än så länge vägrar jag ge upp, även om det är kämpigt.
Skriv gärna en hälsning i gästboken om du har vägarna förbi...
Många kramar från Saftmedbulle
P.S Lite uppdatering kanske? Är nu 41 (!) och i v. 25... I fjärde graviditeten tar jag Trombyl och ja... funkar det? Vet inte. Men... so far so good, som man säger på ren svenska. Börjar så smått tro på att det kanske blir bebis för oss aug/sept 2012 och det är en overklig, men häftig känsla. D.S
Uppdatering igen... (augusti 2012)
Har fått en flicka, som föddes med kejsarsnitt i slutet av juni 2012... (10 veckor för tidigt). Anledningen till kejsarsnitt så tidigt var att jag blev sjuk och för att jag skulle kunna behandlas var man tvungen att sära på oss (inte så "good"...se ovan).
Dottern väger nu 2,3 kg och är frisk och kry. Själv behandlas jag vidare, men är otroligt glad över att det blev bebis för oss... Pepp, pepp till alla er som kämpar där ute!
(Februari 2014): Lilla M väger nu 9,7 kg och allt funkar som det ska. Jag har oxå blivit friskförklarad, vilket innebär att jag äntligen kan njuta av mítt mammaliv. Vi är dock avrådda av läkarna att bli gravida på nytt, så det blir inget syskon till M, vilket jag kan sörja lite. Skyller ibland på att "ja,ja, jag är ju ändå 43", men det känns ändå någonstans i hjärteroten. Pepp igen till alla tålmodiga kämpar!
Trodde väl inte att jag skulle komma att hänga här på FL. Vi skulle ju baka bebis, lixom...
Detta visade sig vara något svårare än vi räknat med och detta har gjort att jag hängt mer här än jag trodde från början. Har "träffat" en massa trevliga, kloka brudar här och ja... jag trivs här (även om jag fortfarande prioriterar baka bebis ;)
Fått tre missfall inom kort tid, nov 2010 - mars 2011 och juni 2011. Detta med att bli gravid har funkat för oss, men att få lillsnutten att stanna kvar desto svårare.
Nu är vår plan att försöka se hur vägen går vidare för oss vad gäller bebisverkstaden. Puh! Inte blir man lugnare av att just fyllt 40 heller... Jag menar, det är ju i sig ingen förmildrande omständighet... Ge upp? Ja, några kanske skulle råda oss till det (min egen mor gör det), men jag är av envis natur och än så länge vägrar jag ge upp, även om det är kämpigt.
Skriv gärna en hälsning i gästboken om du har vägarna förbi...
Många kramar från Saftmedbulle
P.S Lite uppdatering kanske? Är nu 41 (!) och i v. 25... I fjärde graviditeten tar jag Trombyl och ja... funkar det? Vet inte. Men... so far so good, som man säger på ren svenska. Börjar så smått tro på att det kanske blir bebis för oss aug/sept 2012 och det är en overklig, men häftig känsla. D.S
Uppdatering igen... (augusti 2012)
Har fått en flicka, som föddes med kejsarsnitt i slutet av juni 2012... (10 veckor för tidigt). Anledningen till kejsarsnitt så tidigt var att jag blev sjuk och för att jag skulle kunna behandlas var man tvungen att sära på oss (inte så "good"...se ovan).
Dottern väger nu 2,3 kg och är frisk och kry. Själv behandlas jag vidare, men är otroligt glad över att det blev bebis för oss... Pepp, pepp till alla er som kämpar där ute!
(Februari 2014): Lilla M väger nu 9,7 kg och allt funkar som det ska. Jag har oxå blivit friskförklarad, vilket innebär att jag äntligen kan njuta av mítt mammaliv. Vi är dock avrådda av läkarna att bli gravida på nytt, så det blir inget syskon till M, vilket jag kan sörja lite. Skyller ibland på att "ja,ja, jag är ju ändå 43", men det känns ändå någonstans i hjärteroten. Pepp igen till alla tålmodiga kämpar!
Den här medlemmen har inte fyllt i sin profil.