Utredning efter upprepade missfall osv... Del14

Hej.

Tänkte hoppa in här, lite försiktigt. Jag är inte jätte aktiv här för jag blir så lätt påverkad av allt som skrivs så ibland orkar jag inte. Men man behöver nånstans att prata ibland.

Vi har försökt sen dec. 08. Fick ett mf i v.7 i mars 09 och nu ett andra mf i april 10. Vi anmälde oss till utredning i början av feb 10, har inte fått nån tid för den och vet inte hur de gör nu när vi fått mf igen. Ska prata med dem om det på torsdag då får jag också svar på blodprovet från mf.

För ett antal år sedan, i en tidigare relationen, blev jag också gravid men valde att avsluta den graviditeten. Det som stör mig lite är att även den gången blev jag gravid i feb-mars precis som vid de senare gångerna. Man börjar ju undra om det är enda tiden på året som det funkar för mig!? Och isf så har jag ett låååångt år av väntan framför mig...
Nån som varit med om nåt liknande?

Vi har även bestämt oss för att försöka kolla äl lite bättre då det verkar som om jag har äl senare än vad jag trott. Problemet är att jag har så olika jobb tider och svårt att hitta en tid på dygnet som jag kan testa vid. Nån som har nåt bra förslag. Det bästa för mig skulle vara om jag kunde testa vid 22 på kvällarna men med de tester jag har provat tidigare står det att man helst inte ska testa efter 20 på kvällen. 

Inser att jag kanske verkar oinsatt för att ha försökt så länge men är väldigt rädd för att bli för manisk. :) Alla önskar vi väl att det ska vara enklare än så...

Å va härligt! Grattis Längtan!

Jag har också börjat fundera på det här med adoption. Kanske lite tidigt. Men jag känner att även om vi tillslut får ett biologiskt barn så kan jag tänka mig att vårat första barn är adopterat. Fast nu när jag har läst på lite så hoppas jag verkligen att vi får ett biologiskt barn först för att adoptera verkar kunna ta ett bra tag! Å så mycket pengar...
Det största "problemet" för min del är att jag måste försöka vänja mig vid tanken att jag måste bli en fru. Det kanske låter hel knepigt, men jag har aldrig sett mig själv som gift. Det har aldrig varit nåt jag drömt om jag har aldrig ens tänkt eller sett på det som nåt som jag vill göra. För mig räcker det gott med att vara sambo. Men ska man adoptera så finns det ju knappt nåt alternativ.
Jag har talat lite med min sambo om det här och jag är rädd att mina tankar om äktenskap gör honom lite ledsen.
Han vill nog gärna gifta sig, han tycker absolut att man måste förlova sig innan. Han vill vara den som friar och han vill att det ska vara lite romantiskt. Han vet inte riktigt om han vill ha ett stort bröllop, men han funderar på det... Och allt jag kan säga är att jag nog till stor del överväger det pågrund av att man måste för adoption.
Känner mig fruktansvärt oromantisk...

Skönt att höra att jag inte är den enda som inte har ett färdig scrapat album inför drömbröllopet! Nu återstår väl bara att ligga lågt och vänta då. :)
Eller ja, nästa helg tänker jag inte vänta på någe ,då ska jag ligga. Många gånger. ;)

Hej mina husgudar. (För det är det ni är! Även om det är väldigt tråkigt att ni också behövt uppleva det samma.)
Jag undrar om upprepade missfall kan bero på att man inte bygger upp gravidhormoner vid en graviditet? Vet inte riktigt hur jag ska förklara, men vid mina graviditeter så har det tagit ett tag innan jag fått utslag på grav.test och de har inte visat nåt starkt streck nån gång, båda mina missfall har varit runt v.6 ochv.7. Har ju hört att man kan vara "låghormonare", men kan det bli problematiskt att vara det?
Idag börjar våran utredning och jag samlar material! ;)

Ok! Helt klart något att ta upp idag då. Bara några timmar kvar, känns knepigt efter så lång väntan att vi äntligen är här. Eller äntligen!? Det var väl visserligen inte målet, men nu är vi iaf här och det är ju alltid nåt.  

Jaha, vad ska man säga. Nu har jag vart på första mötet. Jag vet inte om jag gillar doktorn eller inte. Man märker att han varit med förrut och han var väldigt tydlig med att han inte kan göra nåt så länge allt verkar fungera normalt. Men han förstod även att jag var otålig. Han var lite slemmig...
Iaf, han ville att vi skulle tempa i tre månader till så vi fick en tid i januari igen. Men, han sa också att om vi plusade igen så skulle vi höra av hos och han kunde göra hur många UL som helst under de tre första månaderna för han förstod att jag skulle vara orolig.
Han kunde/ville inte riktigt svara på frågan om svaga gravtest. Han sa bara lite vagt att det kunde bero på att ÄL skett lite senare än man trodde eller så.. Han var överhuvudtaget inte så mycket för att gå in på eventuella fel han ville bara trycka på att allt fungerade och att vi måste lite på att det gör det och om det inte gått vägen i januari så tar vi prover å sånt då. Jag fattar, men blir frustrerad.

Jag förstår varför ni gått vidare till andra. Det här var vårat "andra" då vi inte får utredning genom landstinget än heller. Jag kan ändå förstå hur han menar, även om det gör mig tokigt frustrerad.

Bettan, inte än, han vill ha sex tempade cykler. Så jag fick en tid i januari igen.

Hallå husgudarna. Nu kommer jag med mina frågor igen.

Jag har plussat! Jag testa ganska sent... då min cykel var knepig och jag trodde först inte att jag hade äl alls men när det inte hade kommit mens på dag 45 av ivanliga fall 32 så testa jag, det var i lördags. Tror jag är i v,6+2 eller nåt sånt. HAr haft litelite brunt i flytningarna och är så klart skit orolig men försöker hålla modet uppe var på akut vul igår och de kunde bara se en liten liten hinnsäck men den verkade sitta på rätt ställe iaf. Har nästa bokade vul 20 okt. men ska nog försöka få ett akut nästa vecka med... bara för att hålla mig lite lugn... om det nu inte börjar blöda mer innan dess...

Frågan är ju nu... tycker ni att jag ska börja äta 1/3 barnalbyl nu eller är det sak samma... hade jag vetat tidigare så men men...?