30+ som väntar/har fått syskon, del 8
Lena - Jag tycker Saras förslag om att droppa in lite tidigare för ett stick i fingret låter jättebra. Det är ju snabbt gjort och det behöver ju inte vara just din BM som gör det utan vem som som råkar ha en minut över.
juni - Beklagar förlusten av hunden.
Mandra - Hoppas att resan gått bra.
Ego: Vi är inne i en jobbig period. Jag har kört alldeles för hårt på jobbet i vår och nu när jag vet att det bara är några veckor kvar tills jag går på semester/föräldraledighet igen känner jag att jag har svårt att hålla tiden ut. Hemma känns allt jobbigt. T är inne i en instabil period om än inte så farlig egentligen men det är mest att det känns som "inte det o c k s å". Den stora utmaningen är R. Allt är liksom alltid en kamp med henne. Den eviga sömnen (eller bristen på då) först och främst, men även maten, vagnen, att sitta still i matstolen, att åka buss/tunnelbana, rivandet och slitandet i håret, skinnet etc etc etc. INGET flyter liksom bara på med henne. Eller ok - amningen går bra. Hon har ännu inte bitit mig vilket T gjorde ett antal gånger (nu kommer hon väl att göra det imorgon bara för att jag skrev så. ). Och nej. Jag är inte ett dugg orolig för att hon inte mår bra för emellan varven är hon superduperglad och hon växer och utvecklas som hon ska. Hon är bara helt enkelt väldigt high-need och det var på sätt och vis enkelt när hon var pytte-bebis för då var hon nöjd så länge hon fick sitta klistrad på mig 24-7 (hon skrek verkligen typ aldrig) men nu kräver hon ju så mycket mer och vi är helt slut. Hon är verkligen en fantastisk unge men oj vilken utmaning... Om vi bara fick sova skulle det nog kännas enklare men vi ser ingen ljusning där.