30+ som väntar/har fått syskon, del 8

Anna - Tore föreslog jag faktiskt igår. Tage är fint men kanske väl svårt att få till på engelska (vi inbillar oss att våra barn kommer att vilja tillbringa mycket tid utomlands som vi själva gjort...).

LadyW - Vad roligt att du drömde om mig - vad gjorde jag? Ja, tokgravid är jag ju (men har inte tänkt att vara det så länge till...) och söt är nog det sista jag känner mig som.

Men på tal om utseende måste jag dela med mig av min plan. Jag ska lägga undan en summa i månaden nu framöver dels för att helt förnya min garderob när jag känner att min kropp har landat igen (jag har ju mestadels levt i gravid- och amningskläder sedan våren 2007 så min garderob är inte direkt uppdaterad) - kanske ska jag t o m anlita en personal shopper, dels för att satsa på träningen ordentligt med en PT. Här ska helrenoveras!

Många fina namn kommer ni med. Men är något av dem DET namnet? Måste smaka lite på dem och fundera.

Cissi - Torsten är inte dumt men det heter T:s bästa kompis hund. Nu har de i och för sig flyttat men vi umgås fortfarande med familjen. Fyyy, vad jobbigt med busig hund. Hoppas bara att det inte är någon fara med henne (det är en tik va?).

Usch, de trådarna kan verkligen inte vara bra att ha i magen/tarmarna. Du borde ha en metalldetektor att kolla med.

Men vilken goding, juni! Grattis igen!!!

TACK Sara och alla andra som engagerar er så i vårt namnproblem! Fantastiskt! Svårt att säga att jag funnit DET namnet än dock. Tror att jag är lite fast i att jag känner så mycket för de tjejnamn (både tilltals- och andranamn) vi har på lut att jag är rädd för att inte få använda dem (för nej, det blir nog inte en fyra här ändå) och då skulle jag liksom önska att det slog gnistor om något pojknamn också...

Löjligt jag vet. Men så är jag ju höggravid också.

Angående "strukturen"  på våra barns namn som flera av er varit inne på är ni ju på helt rätt spår. Det är i första hand en- eller tvåstaviga namn som vi är ute efter. Jag är inte så förtjust i föööör lika namn (så Knut går bort oavsett att jag tycker att det är coolt ) men gillar att syskonnamnen känns som att de hör samman. Jag är lite förtjust i att de hittillsvarande barnen båda har "th" i namnen men inser att det inte är helt lätt att hålla det spåret (Seth är ju rätt på det sättet men jag är inte såld på namnet). Svårt svårt svårt och det känns som att vi (jag i vart fall) har stött och blött de flesta namn som finns (vill inte ha något hittepå). Och vi har ju ett alternativ som jag tycker är bra egenligen men är det HELT RÄTT (höggravid som sagt)?

Ska läsa bakåt igen och fundera några varv extra på era förslag!

Ja, Theo är för likt. Thor tycker jag inte är för likt men jag tycker att stavningen känns lite konstlad. Gillar Tore men jag tror inte att det kommer att landa på det. Alltså, jag tycker att Thorsten är schysst! Men det är ju det där med att kompisfamiljens hund heter det (vilket ju egentligen inte ska styra ett livsval men det är svårt att bortse från det).

Egentligen är det våra släktingars fel alltihop. Både T och R har fått namn efter närstående och så finns det inget pojknamn som matchar... Vad är det för sätt  (Seth?) liksom?!

Borde sova men kan ju ändå inte det så varför gå och lägga sig?

malinkatarina - Jag sa just till maken att en Spanx "Shapesuite slimcognito" känns rätt lockande att ha efter förlossningen (såg en bild i DN Söndags artikel om "Påklätt under kläderna".

http://www.spanx.com/product/index.jsp?productId=3732875

För mig är det också fullständigt självklart att "räkna" alla barn - även de som inte fysiskt finns hos en längre. Om båda mina föräldrar skulle ha gått bort, skulle jag inte vara dotter längre då? Lite samma sak...