Inlägg från: Galenpanna |Visa alla inlägg
  • Galenpanna

    Vi som plussat efter IVF i mars/april 2009

    Hej, jag är kvar (fast är bara inne på FL väldigt sporadiskt för tillfället). Det har varit förkylningar, diverse släktkalas och en dålig bebis (som vi nu har insett har komjölksproteinallergi) så jag får erkänna att jag inte riktigt prioriterat datorn. Allt är dock mycket bättre nu och en korrekt diagnos gör tillvaron otroligt mycket enklare (och killen mycket gladare - inte konstigt att hans mage aldrig kom igång..).

    Så roligt att läsa om alla i alla fall och det går verkligen framåt med barnen måste jag säga! Vår son är riktigt lat och visar inte minsta intresse av att vända sig. Däremot vill han hemskt gärna sitta upp så det känns som om halva dagen går åt till att hålla honom i händerna (för annars sitter han också dubbelvikt som de andra små) och resten av den vakna tiden ligger han helst på golvet böjd som en ostbåge och försöker resa sig (vilket han inte är i närheten av att göra ännu men han ser så rolig ut där han ligger). Började förresten med smakportioner idag och han verkligen älskade det! Antar att amningen nästan kommer att ta tvärt slut med den aptiten han hade på maten. Vi sa stopp efter 5 tsk, men han hade gärna ätit mer. Får väl ge lite i morgon igen men sedan ökar vi nog om inte kroppen protesterar på något sätt.

  • Galenpanna

    Turbo: Vad härligt att höra att det gått så bra med foten.

    .. och kul också att läsa om roliga fjällsemestrar, barn som utvecklas och allt annat möjligt. Fy dock för föräldrar som tar med sig sjuka barn ut och smittar ner andra. Ni som hade lite allergioro - inte för att alla barn får likadana symtom - men det som var tydligt hos oss (där sonen har mjölkallergi) är att han hade eksem och/eller utslag över i princip hela kroppen. Skinnet kändes som krokodilskinn. Men värst var nästan att han alltid hade problem med magen. Efter mjölkfri kost är han hur glad som helst, men det kanske inte är så konstigt när det som gör ont i magen försvinner vilket i sin tur också gör att han helt plötsligt sover bättre. Och så har han fått sådan där bebishy som små barn ska ha.

    Otroligt vad alla barn verkar växa i den här tråden. Blir det något konstigt urval i IVF-processen kan man undra så att alla barn blir stora?

    Ni som har barn som verkligen gillar smakportionerna - hur gör ni? Har ni ökat på mängderna eller försöker ni hålla nere det tills man har smakat igenom det mesta? Vi har inte bytt ut något mål än, men några teskedar kan jag ju inte påstå att våra smakportioner är längre. Dessutom har vi börjat att ge mat vid fler tillfällen per dag.

  • Galenpanna

    Här är en som börjat jobba lite redan. Men till saken hör att jag kan arbeta hemma en del vilket underlättar om man säger så. Därför känns det heller inte speciellt dramatiskt för jag har ändå gott om tid med sonen. Och de dagar jag är borta handlar det bara om några timmar (ungefär vad brösten klarar...). Och den tiden tror jag att far och son mår bra av att ha tillsammans utan mig. Men det är verkligen lyx att ha ett sådant flexibelt jobb - annars hade vi kanske resonerat annorlunda.

    Megamuppen: Jag klär på den lille lite extra (jämfört med vagnen) och så kör jag runt honom på en solvagn så att han kan vara i skuggan. Lite ombonat med filt runt, bra att han kommer upp lite från den kalla marken, armstöden gör att han inte rullar ut och så får han några leksaker. Antingen leker jag med honom eller så kan han underhålla sig själv en liten stund. Har funkat bra hittills, men har är ju inte så rörlig än. Blir nog värre sedan.

    Hos oss får inga TUL på rutin (varken IVF-graviditeter eller vanliga graviditeter). Bara SF-mått ända fram till förlossning alltså. Men han växte bra i magen och verkar fortsätta med det; 72 cm och 8,3 kg nu vid fem månader. Undrar om det inte ska börja plana ut snart?

    Ammiz och Monamona: Krya på er!

  • Galenpanna

    Vad fina bloggar ni har och vad flitiga ni är med skrivandet! Har själv en man som Nevaditas som inte gillar offentlighetens ljus mer än nödvändigt så här skickas e-post med text och bild till intresserade släktingar istället. Inte helt optimalt men ändå ett sätt för att hålla folk uppdaterade på vad som händer (och bra för mig som också har taskigt minne - nu kan jag gå tillbaka till det jag skrivit).

    Megamuppen: Tänk vilka underverk en hel natts sömn kan göra! Hoppas det fortsätter!

    Monamona: Ingen fantastisk aktivitet i sovrummet här heller. Men börjar väl bli lite oftare nu (men då är det ändå bara några gånger i månaden vi pratar om). Fast efteråt tänker jag alltid - varför gör vi inte det här oftare? Men sedan kommer vardagen igen och det känns som om det alltid kommer något annat i vägen som jag prioriterar högre - eller så är jag bara för trött helt enkelt. Hoppas på bättring när lillen sover hela nätter (när det nu ska börja.....)

    ÖnskanS: Du får meddela om maten gjort succé och ge oss andra receptet i sådana fall

  • Galenpanna

    Monamona: Prata med din BVC-tant först men eftersom alla barn är olika finns det också olika vägar att gå för att de små liven att börja äta. Jag vet sådana barn som knappt ätit förrän de fått lite mer tuggmotstånd (dvs. strunta i alla "nybörjarpuréer" som i princip är helt släta), en annan i bekantskapskretsen var tvungen att krydda maten ganska mycket för att den skulle bli omtyckt (jag tror persilja gick hem hos det barnet om jag inte missminner mig), en tredje började med fruktpuréer istället för att sedan blanda i "riktig" mat. Det kommer att lösa sig! Vägen att börja äta kan bara se lite olika ut. Jag tror nog att du kan prova lite mer fritt (och inte vara så låst vid en smak en vecka och inte heller känna att ni måste äta rotfrukterna först). Men då är jag också en sådan som tror att allt löser sig och att man nog får göra lite vad man känner för med sitt barn (inom rimliga gränser då - har inte tänkt att börja med fika med kaffe och kaka direkt men det förstår ni nog...). Men kan som ÖnskanS annars rekommendera palsternacka - fortfarande en favorit här.

  • Galenpanna

    Turbo: Grattis, grattis och grattis får jag säga då!

    Ammiz: Jag körde långa metoden och hade inte några biverkningar av den heller. Det enda som hände var att jag fick en helsikes mensvärk i en dag i samband med den blödning jag hade efter nedregleringen, annars kändes i princip allt som vanligt. Blev inte så där uppsvälld som en del andra talar om, fick inte några vallningar eller humörsvängningar och mådde inte dåligt av någon medicin. Funderar också på om man kan bli donator när allt det här är över (om jag inte blivit väl gammal då för då kanske de inte vill lägga pengar på att få ut några ev. halvtaskiga ägg från mig?).

    Hihi, ja tvättråden är populära. Där sitter man och håller upp världens färggrannaste och fina leksak och så sträcker sig killen efter lappen med tvättråd. Annars älskas prasselböcker också och alla former av gungande (på benet, i famnen, på armen, att man håller honom under armarna och han "hänger fritt" och så vidare - lite jobbigt för en själv i längden bara...).

  • Galenpanna

    Vår lille har viftat med händerna vid och dragit i öronen hur länge som helst känns det som (vi kallar honom i bland till och med för Jerry efter Jerry Williams som ofta höll handen sådär roligt vid örat när han sjöng) men inte en endaste tand har dykt upp. Jag trodde mest att viftandet tydde på att han var trött. Men som alltid kan det säkert variera beroende på barn.

  • Galenpanna

    Visst engagerar mat! Här kör vi också med dubbla skedar och så får han lite mat på sin sked mellan varven. Majskrokar är annars mycket uppskattat just eftersom han får äta dessa själv. Han har dock inte fattat riktigt att man kan öppna handen och äta det sista så nu äter han upp kroken så långt som den sticker upp ur handen när han har greppat den och sedan sitter han och för handen fram och tillbaka och suger på handen. Han fattar liksom att han har mat i handen men förstår inte hur ska nå den... Men det kommer väl? Han brukar också få stavar av t.ex. hyfsat moget päron eller melon att äta (eller snarare bara snutta på) själv. Mycket roligt för honom men inte blir han mätt eftersom han i princip inte äter något och eftersom han inte har några tänder än får han inte loss några bitar så det blir bara en "härlig" sörja.

    Önskan: Krya på er!

    Monamona: Härligt att ni hittat något hon tycker om!

  • Galenpanna

    Till er ammande: Så länge det fungerar kan ni ju fortsätta länge med att amma om både ni och barnet vill. Kanske inte i samma omfattning som tidigare men delamning/hobbyamning går ju bra i flera år och då får ni också det där mysiga med närhet och lugn. Vi har slutat helt här hemma och det är vi nog alla glada för. Lillkillen var inte alls intresserad av amning sedan vi introducerat "riktig" mat (och knappt innan heller för den delen... - bara när han var superhungrig). Så för oss kändes det nästan som en kamp i slutet för att få honom att amma. Och då det inte känns bra för någon part är det inte så svårt att sluta - tro mig. Allteftersom barnet blir äldre är det nog mer sannolikt att alla till slut kommer till det stadiet där det känns mer naturligt att sluta än att fortsätta. Så njut nu och fortsätt amma. Sörj inte det som kommer för det kanske inte är så mycket att sörja menar jag - när ni till slut väljer att inte amma längre gör ni nog det på goda grunder och då ni anser att inte amma längre är det bästa alternativet. Oj, vad rörigt - hoppas ni förstår vad jag menar.

    Ammiz: Krya på er! Tålamodet är ju inte som det var förut hos någon tror jag (iaf inte mellan sig själv och ens respektive), och att då dessutom vara sjuk gör inte situationen bättre. Hos oss blir det mycket onödigt tjafs vid sådana tillfällen, men det blir ju bättre bara man får sova lite och krafterna återvänder.

  • Galenpanna

    Nevadita: Hehe, med din dundermjölk kanske du får en bebis som inte vill sluta alls Å andra sidan verkar L inte vara den som ligger vid bröstet bara för att snutta (med tanke på den raketfarten hon har när hon äter) så hon kanske bara är ute efter det som ger mest näring snabbast möjligt?

Svar på tråden Vi som plussat efter IVF i mars/april 2009