Frosk skrev 2011-03-30 21:07:48 följande:
Ta upp det med läkare på din vc så kan de skicka dig vidare. Jag fick hjälp på det viset och går i KBT nu. Om det hjälper får vi se. Och KBT här handlar inte om att man skall kräkas utan att våga utsätta sig för de situationer som man undviker pga fobin. Man börjar med små steg och jobbar sig uppåt. Jag har fått jättemycket förklaring på varför korppen reagerar som den gör och att det tar tid att "lära om". Våra hjärnor reagerar rent instinktivt på kräk som att det vore en livsfara trots att det inte är det.
JAg jobbar på så gott jag kan, men nu fegar jag ur och håller barnen hemma resten av veckan. Dottern fyller år idag, skall ha stort kalas på lördag och idag hade något barn blivit dåligt på dagis. Vi har haft kräk två helger i rad och nu känner jag att jag inte fixar en omgång till.
Grejen är att jag redan utsätter mig för situationerna och klarar av dem, det är bara det att tankarna är jobbiga och att jag gör garanterat ett sämre jobb (rädd att kräkas i klassrummet), det är som att jag bara väntar på att balla ur en dag. Jag antar att i mitt fall blir det främst att jobba med tankarna. Jag gick i KBT för detta för några år sedan men slutade en aning för tidigt och nu är det nästan värre än då. Hur länge har du gått i KBT, hur ofta går du och hur länge tror du att det tar?