Oj vad skönt med en tråd för oss med kräkfobi! Anar att det kan vara dubbelt - att man kan stötta varandra, men även kanske ibland även skrämma upp varandra?
Min son hade nyss magsjuka och bara ett par dagar senare så fick jag ont i magen. Jag har extremt mkt magkatarr och var osäker på om det var den extrema press det inneburit att sitta upp en hel natt med honom i knät medan han kräktes som gjorde att jag då fått ont i magen. Men till saken hör att jag tagit flera vitpepparkorn eftersom jag hört många säga att det ska hjälpa. Jag anade att det istället slog ut min mage totalt eftersom jag har sådana stora problem med magkatarr.
Men nu till det fina med det hela. Iom att jag trodde (delvis - hoppades) att jag fått magkatarr, så köpte jag Losec och nya Zantac. Jag har nyss fått reda på att magkatarrmedicin kan hjälpa mot själva symptomen mot magsjukan så förmodlgien så har jag haft magsjuka ändå - fast en mildare variant. Kräktes *peppar peppar* inte och har inte haft diarré heller. Någon som vet något mer om det här?
Losec hjälpte faktiskt en hel del med själva värken och obehaget men jag kände mig väldigt trött ändå och mådde riktigt unket ändå.
Nu måste jag fråga en fråga för en annan emetofob har skrämt upp mig en del här. Jag har för mig att man främst får en sorts magsjuka. Jag vet att det finns massor av sorter men är det inte främst en sort som liksom sprider sig som en epidemi? De andra kan man också få - om man har otur, men det är inte lika stor sannolikhet? En annan emetofob i en annan tråd, menade att nej - det finns määängder som man kan få hela tiden. Detta känner jag inte igen *peppar peppar*. Vet att barn under tre, får vissa virus som vuxna bara får milda varianter av och vissa inte alls och att de därför får magsjuka ganska ofta.
Nu fick vi i min familj (PEPPAR PEPPAR IGEN) inte magsjuka mer än HÖGST en gång per år. Mina syskon kna inte minnas att de fått det någonsin. Jag fick det vid kanske sex tillfällen som jag kommer ihåg - säkert fler. Men de där sex tillfällena kommer jag ihåg som om de var idag. Sååå tydligt, trots att jag idag är 36 år gammal och senast jag mådde så dåligt så jag kräktes var *och här blir det veeeerkligen peppar peppar* när jag var nio år gammal. Ganska länge sen, eller hur! Ändå är jag så vansinnigt rädd för det!!
Speciellt nu när min son är med i bilden och jag haft uruselt immunförsvar sen ett år tillbaka. Jag brukar bli sjuk HÖGST en gång per år i vanliga fall men jag tror att bristen på sömn och psykisk press (min mamma dog i cancer i våras bland annat), har gjort att det bara rasat. Har varit sjuk miiiinst en gång varannan månad, varav jag blev smittad av min son i magsjuka nyligen. Är fortfarande osäker på vad det var för jag har också fruktansvärda problem med magkatarr och med anledning av den psykiska press det blev att sitta med honom i knät en hel natt när han mådde dåligt, utlöste det nog också. Det vore i alla fall otroligt märkligt annars - med tanke på hur lätt det utlöses i vanliga fall.
Och nu ska man alltså gå och oroa sig för en miljon andra virus som också är lika vanliga????
Tack för alla bra svar! 
Gissa om jag hade anspänningar igår när jag lade mig. Hade ju magsjuka/+magkatarr i helgen och igår så jobbade jag, städade hela huset från virus (och smuts), fixade och donade etc och jag var helt förundrad över hur jag orkade. Men när jag lade mig så ville inte kroppen slappna av. Märkligt det där vad man kan spänna sig helt omedvetet. Fick väl ett par timmars sömn i alla fall tack och lov.
Nu ska jag försöka låta bli att tänka på olika virussorter ett tag och försöka ta hand om min lilla mage. Undrar om den klarar en kopp rött te idag tro - hm... tål ju NOLL koffein/tein numera så jag måste dricka koffeinfritt. Någon som har något bra tips på goda, sunda morgondrycker?
God fortsättning alla!
Har jobbat som trappstäderska alltså. Städar gör jag titt som tätt här hemma. *skratt*