Nettle:
Jag vet hur det är,jag gick lite också på föräldragrupper och öppna förskolor.Men det var bara jag som var ensamstående de andra mammorna bodde med pappan och allt var jätte bra mellan dem.Sambon till dem jobbade/studerade och mamman gick hemma med barnet.Även när jag var sambo och min sons pappa gick i skolan kände man sig ändå lite utanför för det kunde vara att man blev lite avis för de hade 2 barn eller så var de gravida och väntade sitt andra eller så.Sedan efter min mammaledighet tog slut så hoppade jag in på gymnasiet igen och gick bara till öppna förskolan då och då när jag kunde.Och när man kom dit så var det mest en i personalen som undrade hur det var och hur det gick i skolan osv.Sedan märkte man att de föräldrar som hade barn i sin egens ålder hade fortfarande inte tagit tag i studierna när då väntade de ytterliggare ett barn.Och småretade mig "när kommer din nästa då? "Är det inte på tiden att din son skall få ett syskon"Men det var ju detta jag blev ju ensam när gossen skulle bli 7 månader gammal sedan har jag bott ensam med honom hela livet.Och de vet de om en av tjejerna som är där är en gammal klasskompis till mig sedan grundskolan och pappan till barnet/barnen är ett av mina ex.Och den andra tjejen är hans lillasyster,det är bara lillasystern som har tagit studenten iallafall.Men min gamla klasskompis tog aldrig studenten hon hoppade på skolan också efter mammaledigheten men när hon fick sitt schema och det var sena dagar hela tiden hon valde omvårdnadsprogramet så hoppade hon av för hon ville inte gå så länge i skolan.
Ja dessa föräldrar en del säger man bara,och jag tycker att det är inget fel på dig jag tycker också att det är jobbigt när det är så.Men jag har bitit ihop och pratat med en kurator och BVC sköterskan fått råd av
dem.Om du vill så kan vi skriva till varandra i GB om du vill det annars
kram
