Ge mig dina bästa städtips! Total oordning här hemma...

För att få rätt tänk så vänder man på frågan:

VARFÖR gör man inte klart det man börjat med?

Är det inte såååå mycket jobbigare att ha hela huset fullt med halvdanna jobb överallt?  Det om något skulle få mig att få ångest, klåda och andnöd att inte veta vart man börjar...

Visst kan jag bli sugen på att ringa bästisen just när man står och viker tvätt - men varför kan inte det samtalet vänta 2 min? Och varför är det så viktigt att jag ringer just precis NU?

Självklart kan även jag avbryta mitt plockande för att barnen behöver hjälp med något eller för att nån ringer osv... men det viktiga i det är : Jag börjar inte med något annat. När jag gjort färdigt det som avbröt mig går jag tillbaka till mitt plock/pyssel och gör klart.,
Jag skulle inte få för mig att plötsligt slita fram dammsugaren när jag egentligen står och stryker. Varför liksom?

Nej jag sparar inte allt.

*julpyssel - teckningar med tomtar, handavtryck osv är ju sånt som kommer varje år, det sparas bara ett år. Pyssel som dom gjort själva och som ska hängas i granen sorteras in bland julsakerna och det rensas ut och slängs när det börjar gå sönder.

*Teckningar - vanliga teckningar kommer ju hrem nästan dagligen. och där är jag stenhård. Av 7 teckningar sparas max två. Dom äldre barnen har koll själva på vad som släpas hem från skolan och råkar det bli en för stor hög från skolan så får dom rensa ur själva.  Vi ritar ganska mycket hemmavid också så här är jag benhård på vad som får sparas eller inte.

*pärlhalsband - så länge dom inte släpar hem 14 halsband om dagen så får dom hållas. Går dom sönder så slängs dom ju direkt. Hänger upp dom på en krok i deras rum.  Jag har tre söner och hittills har jag bara 6  halsband hemma - älsta sonen är ju 12 år dessutom...

*årstidspyssel - påsk, halloween, vinterpyssel, solfjädrar och allt vad dom nu kan göra... brukar i regel lekas med hemma och efter nån dag är det ju sönder eller bortglömt - då slängs det.

Är det riktigt fina saker så brukar jag göra nån form av collage på ett stort papper och sen rama in det och hänga upp på barnens väggar - annars är jag benhård på såna här saker, har man sex barn i familjen kan man verkligen inte spara allt. Finns inte på kartan liksom...

Alla rutiner är bra rutiner - även om det bara är att man ställer in kaffemuggen i diskmaskinen...

och ska du vara borta är det ju ÄNNU viktigare att ha fasta rutiner så inte hemmet är hopruttnat när du väl kommer hem - även om han nu är hemma.

samma rutiner du har när du bor borta på pratik bör du ju kunna ha när du kommer hem igen...

bara såna här enkla basala saker:

*samla ihop smutstvätt varje morgon när du klätt på dig
*ta undan frukostdisk när du är klar
*skölja ur badkaret varje gång du duschat och hänga upp handdukarna efter dig på en gång
*bädda alltid sängen - bestäm tex att du alltid byter lakan varannan fredag
*håll snyggt vid sängen, ta bort glas, pappersnäsdukar, tidningar och annat skräp
*samla ihop post och tidningar i en hög dagligen
*lägga nycklar och busskort och plånbok på samma ställe varje dag
*håll ordning på vilka saker du ska ta med dig hem/bort - ha dom samlad i väskan och inte utspritt överallt
osv...

Nu vet jag inte hur du ska bo på praktiken men samma sak gäller ju även om du ska dela bostad i typ korridor eller som inneboende.

rent generellt handlar det ju om att få in rutiner dagligen - inte bara nån gång ibland.

Man kan aldrig få ordning och snyggt om man bara gör lite på måfå nån dag här och där.

Att äta mat och borsta tänder samt kissa - det är en rutin alla har - samma lika borde det vara med soporna, tvätthögen och dammsugningen.

Om sånt är på rutin är det heller inget som ligger som en grå ångest-filt över en. Går det på rutin dagligen så är det ju både fort och lätt gjort eftersom det ju görs just varje dag.

Det blir helt enkelt jobbigare eftersom man inte har nån koll på vad som ska göras och när.

Och by the way... det går utmärkt att dammsuga golvet samtidigt som man borstar tänderna...     No ursäkter liksom....

ett simpelt tips jag fick när jag hade boendestödjare och  nyligen fått min diagnos As...

För varje rum man har  - sätt upp en lapp på dörren med vad som ska göras därinne och när.

tex:

Sovrum:  Morgon - bädda sängen, dra upp rullgardin, ta bort smutskläder - Fredag jämn vecka: byt lakan, dammsug och torka golv.

Badrum: Varje dag - skölj ur handfat och toalett - varje gång man duschat: - skölja ur badkaret och häng upp blöta handdukar. Varje söndag:, byt alla handdukar, skura toaletten och golvet.

osv.... Mer info än så behöver man inte....

När man sen fått in rutinerna så vet man vad som ska göras och då kan man ta ner lapparna.

Ett jättebra tips för att komma igång.

Egentligen är det enkelt...  Jag tror att många gör städningen till ett helt projekt och det är därför det blir både jobbigt och oöverskådligt.

Jag går efter tänket " less is more" -  gör det enkelt och gör det systematiskt. Färdigt och klart utan krångel.

Det boendestödjarna hjälpte mig med egentligen var själva knuffen att komma igång  - att få igång tänket...

när man sen är igång med det hela så ser man hela tiden nya lösningar.

jag vill tipsa om att få undan småfnulet och småplottret...

det som gör det rörigt och svårt att hålla ordning är egentligen ordningen i sig självt... man måste inte ha en förvaringslåda för varje liten pryl. Det är ohållbart och skapar bara mer röra och kaos.

Tex: Istället för att alla i familjen har varsin låda i hallen för vantar och prylar så räcker det med EN låda för familjens mössor och vantar - ta bort och släng det som är onödigt. Man behöver inte 6 par vantar per person....

och enas sen om att ha EN låda till där man samlar allt "junk" som nycklar, hundkoppel, gympapåsar och mobilladdare...

nu blev det genast lättare att ha koll - eller hur?

Mer tid för att städa får man om man slutar med alla ursäkter....

 

"jag ska bara"  (ni som läst alfons känner igen det... )

Javisst kan man ha jobbat över och stressat hem och ha mycket att göra, men det får aldrig bli så att man skjuter undan röjet/plocket/städet til "senare" , för då blir det ju ännu mera jobb att ta itu med sen och hur ska du ha tid med DET jätteprojektet?

är man trött och slut och dagen är långt liden - gör det mest akuta och värsta. (plocka disk, släng kläder i tvätten, torka av lite arbetsytor.. )

är klockan mycket och man egentligen tänkt röja skrivbordet - ja men ta EN pärm då i alla fall och rensa den medans du gäspar vid tv:n.

Jag som har flera barn vet med bestämdhet att man ALDRIG använder 100%  ärvda kläder även om dom är ens egna. Man vill alltid ha något nytt och man får kläder i present och så förändras modet, det jag tycket var jättefint när jag köpte den gröna sparkdressen kanske faktiskt är det fulaste jag vet när nästa barn föds om x antal år....

så jag har sparat kläder med måtta....

slit-o-släng-kläder har jag bara sparat nåt enstaka plagg av som bodys, tunna byxor och sparkdräkter. Sånt är oftast inte så fräscht att spara och då har jag bara sparat något av affektionsvärde och resten har jag slängt, skänkt eller sålt.

kläder som tål att ärvas har fått gå vidare som tex jeans, kjolar/klänningar, overaller, mössor, koftor, munkjackor osv... dvs kläder i lite bättre kvalite och som inte slits lika fort.

eftersom jag har rensat vartefter kläderna har vuxit ur så blir det i slutändan inte så mycket som behöver sparas. Det får plats i en flyttkartong och den har jag märkt med barnkläder och i vilka storlekar jag har sparat i .

Det finns ju såna här mjuka boxar med dragkedja som man får plats med under sängen. Dom är ju till för just det. Dom kan man ju också pressa ihop eftersom dom är mjuk. Finns på postorder typ sparköp osv.