Några som vill ha barn som är mellan 16-19??

Hehe, jag såg bara rubrikstarten och trodde det handlade om att adoptera en tonåring... ;)...

Haha, trodde också det handlade om det.Ts, jag tycker du ska ta reda på varför du vill ha barn så tidigt.

Ok, bra att du vet vart längtan kommer ifrån.Hur tänker du att du ska försörja ett barn?Var det trassligt när du växte upp? Har du fått hjälp med det isf?

Jag ville också ha barn tidigt. Fick det också, dock helt oplanerat. En sommar när man drack en del och slarvade med p piller. Det föll sig dock så att pappan till barnet var världens underbaraste, hans familj var extremt stöttande och mina föräldrar till slut också accepterade det hela och stöttade oss.Jag var 16, började gymnasiet, hann inte riktigt gå klart första ring. Läste in det sista när tösen var liten, började andra ring med de som var ett år yngre. Min man jobbade, han är 2 år äldre än mig och tog studenten när lillan var 3 månader. Jag tog studenten för snart två år sedan. Jobbade extra från tredje ring, jobbade efter studenten, fick en son i februari 09 när jag var 20. Vi har hunnit köpa hus och nu har jag börjar med mina universitetsstudier. Så det gick bra :)Men om du skall planera detta, har du en pappa till barnet? Som är på? Ekonomi, boende, studier osv. Har du eller kan du skapa dessa förutsättningar?

Jag förstår känslan, men det är nog viktigt att tänka rationellt och inte alltid agera utifrån känslor. Innan du gör slag i saken föreslår jag att du lägger upp en plan för att lösa det ekonomiskt. Läs på om föräldrapenning innan och se åtminstone se till att du jobbar upp en SGI så att du inte får lägstanivå i föräldraförsäkringen. Det är tufft att leva på 180:-/dag före skatt och få till en bra start för ditt framtida barns liv, så en vettig SGI är definitivt att rekommendera!

Skulle dock aldrig i livet uppmuntra en 16 årig tjej att skaffa barn, känns helt bissart såhär i efterhand att jag bara var 16 när jag fick tösen, även om jag inte ångrar ett dugg såklart. Min lilla solstråle, men minns min första dag på universitetet. Vi delades in i smågrupper för att lära känna varandra. De hade rest runt och jobbat utomlands i flera månader och haft värsta grymma tiden i sitt liv. Och de är typ födda 89-88. Unga mao, så man kan softa runt lite innan och ändå bli en ung mamma :)

Men grundproblemet är att barn inte löser problem med att man mår psykiskt dåligt och känner sig ensam.Barn ska inte födas för att lösa problem åt sina föräldrar.