• Fiyali

    behöver lugnande ord om kejsarsnitt

    Hej! Kan glädja dig med att smärtan knappt kändes på mig!
    Första dygnet gjorde det ont, men troligtvis pga att de missade ge mig smärtstillande i en mellanrond på avdelningen.

    Väljer du att vara vaken går det till ungefär så här:
    1. Du och partner/närvarande stöttningsperson får på er speciella kläder, du får en spruta som gör att musklerna i livmodern inte drar ihop sig, så kallad bricanyl, det du får om du skulle gå igång för tidigt och de vill stoppa värkarna! (Kopplas också till kateter)
    2. Du får sitta framåtlutad och får bedövning i ryggen som inte känns något vidare!
    3. Du ligger på en bår med ett tält över brösten och neråt, medans din partner står så ni har ögonkontakt och kan le mot varandra :)
    4. Snittet läggs precis i bikinilinjen, och du KÄNNER INGET ALLS!
    5. Efter fem minuter är er bebis ute, din partner får klippa navelsträngen, och sen får du antingen bebisen i famnen, eller så väger och mäter de den och sen ger den till dig!
    6. Oftast stannar du, bebis och partner kvar i rummet tills din känsel återvänt tillsammans och myser, kan ta ca 30 minuter, sen transporteras ni ner till antingen förlossningsavdelningen i väntan på "fast" rum, eller så åker ni ner till den avdelningen du och bebben ska ligga några dagar.
    7. Massa efterkontroller, så att du kan kissa/bajsa obehindrat etc, precis som de gör när man fött vanligt.

    Snittet är INTE negativt för barnet. Däremot brukar man säga att en vaginal förlossning stressar barnet och att detta är positivt, och när barnet trycks ut genom vaginan, så pressas lungorna samman, så när den lossnar och barnet kommer ut sugs det in luft i lungorna automatiskt. Detta kan vid snitt ta 1 sekund längre tid, och därför får barn oftare ett lägra poäng snitt precis vid födsel, som sedan är samma som ett vanligt vaginalt fött barn efter tre minuter.

    Negativa saker:
    *Jag hade försökt i 23 timmar med flickan, så jag kände mig lurad på slutspurten.
    *Jag har precis som du ett stort barn denna gången och kommer därför inte få försöka igen, så jag känner mig lurad igen på själva utdrivningen.

    Positiva saker:
    *Som direkt snittad kommer du ha mer energi! Än en som legat och kämpat i ett dygn - mer närvaro med din nya bebis!
    *Inga förändringar eller bristningar i underlivet som kan bli inflammerade.

    Ärret efter snittet syns knappt och sitter nu för tiden så lågt så skulle just ditt synas är det ändå inte "synligt" i de allra flesta situationer.

    Ps. Jag var ute och gick på stan obehindrat efter 36 timmar :) Hade bara ont första dagen när jag satte mig ner/ställde mig upp, och den första veckan kändes det ONT när man nyste och obehagligt när man skrattade.

  • Fiyali
    Maeva skrev 2010-02-17 08:44:05 följande:
    Åh, tack snälla ni för att ni tog er tid att skriva så mycket. Försökte prata med min BM igår, men hon uttryckte sig lite klumpigt och negativt vilket ledde till att snörvalde och grät i bilen hem...
    Vissa BM är helt enkelt på det viset.
    Be att få prata med en narkosläkare och en läkare som lägger snitt, så ska du se att du får bättre information, samt att det kan kännas bättre att ha gått igenom saker i detalj :)
    Hur stort är barnet för att byta samtalsämne :) Och hur långt gången är du? När pratar de om att lägga snittet? Är ju lite i samma situation, så intressant att prata med någon annan :)
  • Fiyali
    Maeva skrev 2010-02-17 09:05:19 följande:
    Jag är i v 36 nu så det börjar ju bli lite bråttom att få allt utrett och klart. Ska in på fredag för röntgen av bäckenet och i nästa vecka blir det UL för en mer exakt storleksbedömning av barnet. Jag antar att det är en kombination av de båda resultaten som utvisar om jag måste snittas, hade bebis varit mindre hade det kanske inte gjort så mycket att bäckenet är lite snett. När ska du snittas? Jag vet inte varför jag tycker det är så obehagligt, men bara det där med att få ett datum och en tid då de ska skära i en får det att krypa i kroppen på mig...
    Jag kan förstå det, hade nog också tyckt det var obehagligt om det varit planerat första gången, nu har de ju redan "skurit" i mig, så nu är jag ju den upplevelsen rikare och tyckte det inte var så farligt :)
    Jag är i vecka 33, och ska snittas mellan vecka 34-36 beroende på tillväxten som ska kollas hela tiden nu!
    Jag tycker iof det är rätt skönt, har fått uträknat att flickan antagligen skulle sluta på runt 6 kg vid fullgånget, och det är mer än hälften av vad min stora på 2,5 väger:P
Svar på tråden behöver lugnande ord om kejsarsnitt