graviditeten är bara en illusion..

Good for you! Jag har nog alltid varit lite semiblödig så förändring blev inte lika stor för mig där... Tokig? Inte mer än normalt och hälsosamt. Positiva förväntningar visar ju på att du ser fram emot det, det är ju jättebra. Smånördiga fantasier om idrottskarriär tror jag alla vi med lite för stort sportintresse har Det enda märkliga är P1, den grejen förstår jag inte, men ser det som ett tecken på att du vill öka din kunskapsbas. Jag tror långt ifrån alla har din typ av reaktion, men jag tycker den är bra. Alldeles för många verkar vara lite för ontresserade fram tills barnet är fött, efter sådär sju månaders gravidet är min erfarenhet. Läs på och se till att ha pratat igenom förväntingar runt förlossning och tiden efteråt. Inte bara kring barnet utan även allt annat som måste fungera, du beöver ju (om du inte redan gjort det vilket kan misstänkas) ta mer ansvar hemma. Lycka till! /Erik (som också passerar 30-strecket i år)

Jag har varit pappa i två månader och en dag nu. Fast han skulle ha kommit 14 februari. 31+3 kom han i, vilket i prematurmått mätt innebär ganska lugna puckar. Särskilt i och med att de kunde fördröja förlossningen tillräckligt för att två kortisonsprutor skulle kicka igång lungorna. Förväntningsmässigt så stämde det ganska bra. Ja, förutom att jag inte trodde att de tre första veckorna skulle vara på neonatalen... Men, bortsett från det så. Det är en otrolig upplevelse och många tycker att det är en helt ny upplevelse och ja, visst det är det, men förhoppningsvis så ska man ha så mycket kunskap och realistiska förväntningar att det inte är någon större chock att det blir en förändring. Att hålla sitt nyfödda barn är en fantastisk upplevelse, surrealistisk men fantastisk. När ni kommer hem så kommer ni mycket troligen få en känsla av att "är de knäppa som skickar hem oss med en sådan här skör liten sak". Det kände vi i alla fall och då var han nästan en månad gammal, men visserligen bara drygt två kg "tung". Störst förändringen var när jag kom tillbaka till jobbet. Att prata barn på rasterna är en vattendelare, 90% älskar det och 10% avskyr det. Dessutom så känns det konstigt att lämna famlijen vind för våg "bara" för att jobba. Just det P1 ja, överdriven kunskapstörst finns inte i min värld... Men, att du är förändringsbenägen låter ju bara bra om det är åt de håll du beskriver. Du kommer få en stor förndring snart. Hur långt är ni gångna?