graviditeten är bara en illusion..

... så tänkte jag angående min och min sambos graviditet. Innan man hade någon form av bevis på att något faktiskt existerade där inne, så kändes allt väldigt overkligt.

Nu har jag istället en stark övertygelse om att jag är den enda på jorden som är med om denna (blivande) pappa-grej. Det hela känns bara som en helt totalt uppslukande upplevelse, som faktiskt tar stor del av min vakna tid att fundera kring.

Jag märker även att jag blivit mer blödig på sistone. Klarar knappt av att se känslomässigt gripande filmer utan att bli tårögd. Plus att jag börjat lyssna på P1.

Dessutom märkte jag till min stora förvånelse att jag, efter att ha sett haitihjälpen på tv, donerat en rejäl summa pengar till läkare utan gränser samt någon annan hjälporganisation. Det bör tilläggas att jag aldrig donerat en krona i mitt liv, förut.

Det känns på något sätt som att jag mognat rejält från dagen jag fick reda på att jag skulle bli pappa. Jag börjar fundera på allt roligt jag ska göra med mitt barn, vilka bus jag ska lära det, samt hur jag kärleksfullt och ömsint skall styra in det på att bli nästa idrottstalang om sisådär 20 år(mamman vet självklart inget om dessa planer).

Jag fyller 30 i år, ifall någon undrade det :)

Jag vet inte vad jag egentligen vill med denna tråd. Förmodligen att kolla av med andra killar att mitt beteende är helt normalt, och att jag inte håller på att bli tokig.

Tiddellipom

Äldre 17 Feb 13:27

#1

Good for you!

Jag har nog alltid varit lite semiblödig så förändring blev inte lika stor för mig där...

Tokig? Inte mer än normalt och hälsosamt. Positiva förväntningar visar ju på att du ser fram emot det, det är ju jättebra. Smånördiga fantasier om idrottskarriär tror jag alla vi med lite för stort sportintresse har

Det enda märkliga är P1, den grejen förstår jag inte, men ser det som ett tecken på att du vill öka din kunskapsbas.

Jag tror långt ifrån alla har din typ av reaktion, men jag tycker den är bra. Alldeles för många verkar vara lite för ontresserade fram tills barnet är fött, efter sådär sju månaders gravidet är min erfarenhet.

Läs på och se till att ha pratat igenom förväntingar runt förlossning och tiden efteråt. Inte bara kring barnet utan även allt annat som måste fungera, du beöver ju (om du inte redan gjort det vilket kan misstänkas) ta mer ansvar hemma. Lycka till!

/Erik (som också passerar 30-strecket i år)

Krafs

Äldre 17 Feb 18:10

#2

Tiddellipom skrev 2010-02-17 13:27:05 följande:

Good for you! Jag har nog alltid varit lite semiblödig så förändring blev inte lika stor för mig där... Tokig? Inte mer än normalt och hälsosamt. Positiva förväntningar visar ju på att du ser fram emot det, det är ju jättebra. Smånördiga fantasier om idrottskarriär tror jag alla vi med lite för stort sportintresse har Det enda märkliga är P1, den grejen förstår jag inte, men ser det som ett tecken på att du vill öka din kunskapsbas. Jag tror långt ifrån alla har din typ av reaktion, men jag tycker den är bra. Alldeles för många verkar vara lite för ontresserade fram tills barnet är fött, efter sådär sju månaders gravidet är min erfarenhet. Läs på och se till att ha pratat igenom förväntingar runt förlossning och tiden efteråt. Inte bara kring barnet utan även allt annat som måste fungera, du beöver ju (om du inte redan gjort det vilket kan misstänkas) ta mer ansvar hemma. Lycka till! /Erik (som också passerar 30-strecket i år)

Låt mig förtydliga P1-grejen. Eller tvärtom, låt mig krångla till det ännu mer. Min poäng är alltså att jag gör saker som jag aldrig tagit mig för förut.

Att jag lyssnar på P1 har ej direkt med någon överdriven kunskapstörst att göra, det är mer så att jag finner inslagen intressanta :)

Hur pass länge har du varit pappa, och hur var dina förväntningar innan/efter förlossningen?

Tiddellipom

Äldre 17 Feb 20:29

#3

Krafs skrev 2010-02-17 18:10:51 följande:

Låt mig förtydliga P1-grejen. Eller tvärtom, låt mig krångla till det ännu mer. Min poäng är alltså att jag gör saker som jag aldrig tagit mig för förut. Att jag lyssnar på P1 har ej direkt med någon överdriven kunskapstörst att göra, det är mer så att jag finner inslagen intressanta :) Hur pass länge har du varit pappa, och hur var dina förväntningar innan/efter förlossningen?

Jag har varit pappa i två månader och en dag nu. Fast han skulle ha kommit 14 februari. 31+3 kom han i, vilket i prematurmått mätt innebär ganska lugna puckar. Särskilt i och med att de kunde fördröja förlossningen tillräckligt för att två kortisonsprutor skulle kicka igång lungorna.

Förväntningsmässigt så stämde det ganska bra. Ja, förutom att jag inte trodde att de tre första veckorna skulle vara på neonatalen...

Men, bortsett från det så. Det är en otrolig upplevelse och många tycker att det är en helt ny upplevelse och ja, visst det är det, men förhoppningsvis så ska man ha så mycket kunskap och realistiska förväntningar att det inte är någon större chock att det blir en förändring. Att hålla sitt nyfödda barn är en fantastisk upplevelse, surrealistisk men fantastisk. När ni kommer hem så kommer ni mycket troligen få en känsla av att "är de knäppa som skickar hem oss med en sådan här skör liten sak". Det kände vi i alla fall och då var han nästan en månad gammal, men visserligen bara drygt två kg "tung".

Störst förändringen var när jag kom tillbaka till jobbet. Att prata barn på rasterna är en vattendelare, 90% älskar det och 10% avskyr det. Dessutom så känns det konstigt att lämna famlijen vind för våg "bara" för att jobba.

Just det P1 ja, överdriven kunskapstörst finns inte i min värld... Men, att du är förändringsbenägen låter ju bara bra om det är åt de håll du beskriver. Du kommer få en stor förndring snart. Hur långt är ni gångna?

Krafs

Äldre 17 Feb 21:58

#4

Tiddellipom skrev 2010-02-17 20:29:02 följande:

Jag har varit pappa i två månader och en dag nu. Fast han skulle ha kommit 14 februari. 31+3 kom han i, vilket i prematurmått mätt innebär ganska lugna puckar. Särskilt i och med att de kunde fördröja förlossningen tillräckligt för att två kortisonsprutor skulle kicka igång lungorna. Förväntningsmässigt så stämde det ganska bra. Ja, förutom att jag inte trodde att de tre första veckorna skulle vara på neonatalen... Men, bortsett från det så. Det är en otrolig upplevelse och många tycker att det är en helt ny upplevelse och ja, visst det är det, men förhoppningsvis så ska man ha så mycket kunskap och realistiska förväntningar att det inte är någon större chock att det blir en förändring. Att hålla sitt nyfödda barn är en fantastisk upplevelse, surrealistisk men fantastisk. När ni kommer hem så kommer ni mycket troligen få en känsla av att "är de knäppa som skickar hem oss med en sådan här skör liten sak". Det kände vi i alla fall och då var han nästan en månad gammal, men visserligen bara drygt två kg "tung". Störst förändringen var när jag kom tillbaka till jobbet. Att prata barn på rasterna är en vattendelare, 90% älskar det och 10% avskyr det. Dessutom så känns det konstigt att lämna famlijen vind för våg "bara" för att jobba. Just det P1 ja, överdriven kunskapstörst finns inte i min värld... Men, att du är förändringsbenägen låter ju bara bra om det är åt de håll du beskriver. Du kommer få en stor förndring snart. Hur långt är ni gångna?

Jag instämmer förvisso helt. Man kan aldrig veta tillräckligt. Dock använder jag andra kanaler än P1. P1 använder jag som avslappnad informationsström under tiden jag kör bil. Vilket i sin tur kan ha något att göra med att övriga radiokanaler är direkt poänglösa.

Vi är i vecka 15, och beräknas således runt början av augusti.

Jag har nog gått igenom de förändringar föräldraskap innebär, hundratals gånger i huvudet, och jag känner igen mig i mycket av det du skriver.

Vad har du för typ av sysselsättning?

Tiddellipom

Äldre 18 Feb 12:42

#5

Krafs skrev 2010-02-17 21:58:56 följande:

Jag instämmer förvisso helt. Man kan aldrig veta tillräckligt. Dock använder jag andra kanaler än P1. P1 använder jag som avslappnad informationsström under tiden jag kör bil. Vilket i sin tur kan ha något att göra med att övriga radiokanaler är direkt poänglösa. Vi är i vecka 15, och beräknas således runt början av augusti. Jag har nog gått igenom de förändringar föräldraskap innebär, hundratals gånger i huvudet, och jag känner igen mig i mycket av det du skriver. Vad har du för typ av sysselsättning?

v.15. Då har ni inte haft UL än? Det är en riktigt fräck upplevelse!

Jag är flygledare, kanske världens roligaste jobb

(jag får kombinera makt, prata och vektorer i rummet, det vill säga tre saker jag har talang för).

jag har också svårt för skvalradiokanalerna så det blir oftast skivor istället, åker inte bil till jobbet så det blir inte tillräckligt frekvent för att jag ska trötta på den musiken. Hemma så sades det alltid att anledningen till att många bönder har så bra allmänbildning är att de lyssnar på P1 i traktorn. Stämde in på många "hemmave" i alla fall.

graviditeten är bara en illusion..

INNEHÅLL