30+ med upprepade ma/mf som kämpar med första barnet del 3
SaftochBulle: håller tummarna! Berätta hur det går!
SaftochBulle: håller tummarna! Berätta hur det går!
SaftochBulle: det där blev lite väl kortfattat Det jag menade var såklart att du gärna får komma in och berätta hur det går nästa vecka. Håller tummarna för att mensen håller sig borta!
SaftochBulle: jag vet inte riktigt vad jag ska säga.. det är rätt bra med mig för tillfället. Jag har väldigt fullt upp med annat nu och det har gjort att jag släppt lite av barntankarna ett tag. Det känns väldigt skönt. Jag blir t.o.m. knappt ens berörd av att se gravida. Det känns nästan som att jag har förlikat mig med att det inte kommar att ske för mig och då är det lättare att glädjas åt andra. MEN man vet ju hur det är, om några veckor sitter jag här med pms och är väl lika bitter som vanligt
Hur går det för dig? Har du testat ännu? Håller tummarna!
SaftochBulle: ja trött är väl bara förnamnet... vi har försökt bli föräldrar i drygt fyra år nu...
Bra att du klarar av att vänta med testandet! Själv testar jag sista vardagen innan mens (t.ex. fredag sist, då BIM var på en söndag) eftersom vi äntligen blivit lovade medicin och det är viktigt att börja med det så snart som möjligt. Håller tummarna i morgon!
SaftochBulle: trist att mensen kom, men skönt att du kan se det positiva i att ni kan få tester tagna.
Ja, det är drygt fyra år och det är vääääldigt lång tid. Vi har blivit utredda och det är väl i princip den hjälp vi har fått. Utredningen visade inga fel, vilket är väldigt vanligt. I våras tjatade vi till oss progesteron, fragim och ev pred., så nästa (dvs. femte) graviditet ska vi få medicinering iaf. Nu gäller det bara att bli gravid igen.... Hade sista ma i dec.
Frågar igen hur det är med Mojutten och Pimpinella?
Mojutten: ja, sådana situationer är jobbiga. Konstigt att folk fortfarande inte fattar att det inte bara är att "skaffa barn" när man vill. Hade inte du en bror som drabbats av ett mf också? Hoppas verkligen inte det var den brodern som fick sådana kommentarerna på sin bröllopsdag.
Som de andra har skrivit så är det extremt ovanligt med kromosomfel. Jag hoppas och tror att det går bra i dag! Stor kram!
Mojutten: helt otroligt att ni får vänta så länge! De visste ju att ni ville ha IVF och var kvalificerade för det redan i våras! Blir riktigt förbannad på det här!
... Fast väldigt skönt att proverna var bra.
Ser nu att jag missade en fråga du ställde innan. Jag har inte fått mens ännu. Den borde komma om ca 2 v och efter det blir det nog ännu en insemination.
Mojutten: ja men det var väl skit att mensen kom på er bröllopsdag! Skönt att ni hade det bra trots allt.
Spännande med husplaner på landet Håller tummarna för att ni vinner budgivningen!
Vad jobbigt att du inte klickade med läkaren, men jag hoppas att ni kommer fram till något bra. Hur länge är du sjuskriven nu? Vad skönt att du har en tid för att starta terapin! Tror verkligen på att det kan hjälpa personer med vår problematik, men det vet du ju redan Känner du till KBT?
Nikki GBG: välkommen hit! Tråkigt att du drabbats av mf, men jag säger som Mojutten, det är väldigt ovanligt med tre mf. Och fyra försök är inte mycket (även fast det såklart känns så när man är mitt inne i det), allt upp till ett år räknas som fullt normalt. Allt tyder på att det kommer gå bra för dig, men häng gärna här i väntan på det
Pimpinella: kan tänka mig att det känns tung, 6 år är väldigt lång tid.... Bra att ni tar tag i embryo donationen (för det var väl det du menade?)! Du får gärna berätta här hur det går, för iaf jag är väldigt nyfiken på att höra mer om det. Kram
Mojutten: har läst slarvigt , när börjar du med KBT? Berätta gärna hur det går! Kram
MCT: krya på dig!
TT: tack ♥
Pimpinella: att fortfarande ha hopp är ju bara positivt! Kanske kan det hjälpa om ni ser embryo adoption mer som ett annat sätt att bli föräldrar än som en insikt om att ni inte kan bli bioföräldrar. Det är iaf så jag ser adoption, alltså inte som ett misslyckande att bli bioförälder utan helt enkelt bara som en annan väg att bli förälder.
Mojutten: låter som en bra planering! Jag är nästan spänd på att höra vad du tycker om KBT, är det inte konstigt hur mycket man kan engagera sig i er som man bara möter här i tråden ?
SaftochBulle: bra sagt till läkare! Det är ju det där med om glaset är halvfullt eller halvtomt.... Nej, många av oss har inte haft någon hjälp av utredningen, men det finns ju en del som faktiskt blir hjälpta. När jag gick igenom utredningen hoppades jag på något litet fel som var lätt att åtgärda, så nu hoppas jag på det för din del också!
Ego: här går det upp och ner i så snabb takt att jag knappt hänger med själv. I det stora hela så kommer jag till mer och mer insikt om att vi nog inte kommer bli bioföräldrar och det känns faktiskt helt ok. Jag tror säkert att vi skulle kunna bli bioföräldrar efter flera år till med försök, men som jag skrivit om här flera gånger så vet jag inte om jag är redo för flera år till med den här kampen. Samtidigt så är sanningen att adoptionsköerna är fruktansvärt långa, så det har varit nedslående också. Tills nu... I går fick vi ett samtal om att vi, pga av många omständigheter, kanske kan få förtur vilket i realiteten kortar ner vår kötid med ca tre år. Helt plötsligt står mannen och jag här och är helt chockade över att vi kanske kan bli föräldrar inom ett är. Är det inte sjukt att man kan kämpa i så här många år och sedan bli chockad över att det faktiskt kan hända Ja, vi har mycket att smälta i helgen, minst sagt....
Nicki: skönt att det redda ut sig och att ni kunde prata med varandra. Det är livsviktigt att kunna prata med varandra när man går igenom så här jobbiga saker. De första åren hade min man och jag svårt att prata med varandra om barnlösheten, det kändes ständigt som att vi var i olika faser, men efter ett tag gick det tur nog bättre. Håller tummarna för att det tog sig i helgen!
Mojutten och Icka: tack! Ja, det är sjukt spännade Tror jag hamnade i lite av en chock i helgen, men nu börjar det sjunka in. Inget har såklart hänt än och vi har absolut ingen aning om när AC kommer ringa och be oss samla ihop papprena, men det blir ju iaf långt tidigare än vi trott. När det väl är gjort så är det upp till 1 års väntan i landet, så vi blir inte föräldrar än på ett tag, men som sagt ändå mycket tidigare än vi trott.
Mojutten: är det premiär för KBT i morgon? Lova att berätta hur det går!
SaftochBulle: tack! Hur går det för dig?
SaftochBulle: ja, det känns som att man alltid väntar på något i den här processen... Håller tummarna för att det inte kommer någon mens!
Mojutten: vad bra att KBT kändes bra! Håller med om känslan av att det känns bra bara att göra någonting för att må bättre. Hur var första dagen på jobbet?
Tack! Det känns fantastiskt att äntligen få några bra nyheter, men allt är verkligen upp och ner nu. Både jag och mannen har börjat tänka mycket på vad vi gått igenom under de här åren. Jag känner att det är viktigt för min del att verkligen känna att vi faktsikt verkligen har kämpat och att det i slutändan inte har funnits något mer vi hade kunnat göra för att bli bioföräldrar. Man kan ju önska i efterhand att någon av oss hade varit läkare, då hade vi ju vetat när vi fick fel information/behandling, men så var det ju inte och det går inte att ändra på nu.
Ta hand om dig!
Mojuten: ja, det tror jag absolut! Det är nog bara nu som många känslor kommer tillbaka, men det är nog helt naturligt.
Vad glad jag blir att höra om din fantastiska chef! Du är så värd att bli så väl bemött! Ta nu den här chansen och tiden att återhämta dig. Stor kram
Mojutten: ja, det är jobbigt med gravida på jobbet. Man tvingas liksom se det varje dag och det är ju inget man önskar... Hur är det annars? Hur ofta går du på KBT? Känns det fortfarande bra?
SaftochBulle: skit också! Och att läkaren dessutom är borta nästa månad var ju himla tråkigt. Styrkekram!
Cali: vad kul att se dig! Hur är det med dig? Har tänkt på dig!
Det vi inte visste om var att min kroniska sjukdom som ökar risken för blodproppar och därmed borde jag ju ha fått blodförtunnande för länge sen, men det har ingen läkare talat om för mig utan de har tvärtom pratat om riskerna med blodförtunnande när man har min diagnos. De har alltså haft helt fel, trots att jag pratat med otaliga läkare om detta. Det känns inte så kul.... Men nu har vi ju tur nog fått positiva nyheter om adoption, så vi har annat att glädjas åt
Pimpinella: Vad bra att ni skickat in en inresseanmälan! Håll oss uppdaterade om hur det går!
Om programmet "Barn till varje pris", så tyckte jag att det var väldigt bra. För mig var det inte ett dugg konstigt att homosexuella och singlar kan ha exakt samma barnlängtan som oss som lever i hetrosexuella par. Naturligtvis kan de inte vara ofriviligt barnlösa i biologiska mening, men längtan är säkert precis likadan.
SaftochBulle: ja, det blev visst lite fel där, läser lite för snabbt ibland....
Mojutten: aha, då får du berätta när det har satt igång på riktigt då. Skönt att åka hem och bli omhändertagen av mamma! Njut ordentligt!
Insemination kostar 6000 kr på kliniken vi varit på , men jag vet ett ställe som tar 5000 kr. Tyvärr så måste ni nog också gå på ett första läkarbesök först och det kostar 1500kr... Man blir inte lite bitter när man tänker på hur dyrt det är för oss att få hjälp, men vi har trots allt verkligen uppskattat att göra inseminationer eftersom man trots allt får lite hjälp mitt i allt kämpande. Pimpinella här i tråden fick göra insemination hos sin vanliga gyn till en kostnad av ett vanligt läkarbesök, om jag minns rätt. Jag har aldirg hittat några sådana alternativ i min stad, men ni kanske kan utbyta tips? Lycka till!
Nikki: jag är väldigt dålig på läkemedel etc, så jag tror att det bästa är om du frågar din läkare. Känner inte till tabletterna du pratar om, vad är det?
Cali: tack!
Pimpinella: härlig inställning
Till alla...
Jag har funderat och tror att det är dags för mig att ta en paus från FL ett tag. Vi är inte många kämpare kvar i tråden nu, men ni ska veta att ni har mina tankar och tummar. Jag tror och hoppas att det kommer att gå bra! Tack för den här tiden och för allt stöd, som har varit oumbärligt under de här jobbiga åren Vet inte hur lång pausen blir, så kanske syns vi snart igen... och tills dess så håller jag tummar och tår för många glada nyheter i tråden! Stor kram
Mojutten: jag tjuvtittar in ibland (kan inte riktigt lämna gamla tråden) och nu måste jag bara säga att jag är så himla ledsen för din skull. Det bara knöt sig i magen när jag läste det du skrev. Kan inte fatta att detta kunde hända nu, när ni var så otroligt nära IVF. Jag har egen erfarenhet av KK Akut och vet vilket helvete det är. Jag är glad att ni iaf blev väl omhändertagna på RMC, men det är väl egentligen det minsta man kan förvänta sig. Galet egentligen att vi blir förvånade över att få ett bra bemötande...
Hur har det gått i dag? Jag vet hur hårda reglerna är, men nu måste de väl göra ett undantag för er och låta er få IVF snart trots det sista mf? Jag håller tummar och tår för att ni får den hjälp ni verkligen förtjänar! Stor kram
Pimpinella: det är sorgligt att läsa att du drabbats av ytterliggare ett mf. Det är svårt att förstå meningen med att vissa ska drabbas så hårt och andra inte ska ha några problem alls att få barn. Jag hoppas att ni finner kraft att gå vidare med ED! Stor kram
Jag önskar Saft och Bulle och alla anda kämpare kraft att orka kämpa vidare! Jag finns här i bakgrunden och hejar på er! Kram
Mojutten: åhh vad glad jag blir för er skull! Jag finns här i bakgrunden och fortsätter hålla tummarna tills du är i mål Kram