Cali: kul att se dig igen, hur mår du?
Mojutten: som jag tolkar det, så är det så de flesta ser det, dvs att de trots all rädsla vill köra på igen så snart som möjligt. Vet inte varför det är annorlunda för mig... Kanske är det så att jag är rädd både för det som kan hända vid en ev. ny graviditet och att detta i sin tur kan ställa till det för ev. adoption.
Men visst stämmer det, vi ska få behandling den här gången. Progesteron och Innohep. Ringde och dubbelkollade detta i veckan, man litar ju tyvärr inte på några löften från vården... Jag äter också pergotime nu, för vi försöker göra ett så kontrollerat försök som möjligt den här gången. Det har inte visat sig att det är några fel på mina ägg, men åren går och man vill ju göra allt för att öka chanserna. Oj, vad jag babblade Hade visst mer behov av att prata i dag än jag visste
McYama: precis! Håll hårt i hoppet!
Hur mår alla andra? Pimpinella? Snigelkatt? Jeanna?
Stor kram till bästa tråden!