Hur lång var er väntan

Du kan inte dra några slutsatser utifrån hur länge de har stått i kö som kommer hem med barn NU eftersom väntetiderna ändras hela tiden och många olika faktorer spelar in. Det handlar dels om vilka ni själva är, dels vilket barn ni kan tänka er att adoptera. Om ni är fullt friska, välutbildade, i 30-årsåldern, varit gifta minst tre år, är kyrkligt aktiva osv är ni lättplacerade och platsar sannolikt in på de flesta länder. Om ni dessutom inte har några begränsningar i hur länge ni kan stanna i barnets födelseland kan det gå fort för er att få barn. Tyvärr ser inte verkligheten ut så för de flesta av oss. De flesta får idag vänta 2-3 år innan de får skicka sin ansökan till något land. Sedan tillkommer väntan på ett barnbesked, och den tiden ändras hela tiden och är dessutom olika för olika länder. Slutligen ska man vänta på resebeskedet. Det kan ta allt från ett par veckor till ett år, beroende på land.

Hur lång tid har ni varit sökandemedlemmar?

Vilken organisation söker ni genom? De har ju inte samma länder. Tänker ni er hela Asien, eller dras ni mer åt Sydostasien alternativt Indien/Sri Lanka? Uppfyller ni kraven de olika länderna ställer? Om ni kan tänka er ett barn med sn kanske ni kan passa på Kinas 48-timmarslista. Var dock medvetna om att allt fler har upptäckt denna möjlighet och väntetiden för att få ett någorlunda litet barn med lättare sn har dramatiskt ökat.

Till Kina kan ni skicka ansökan direkt, men jag vågar inte tänka på hur lång väntetiden kommer att bli. Den är oöverblickbar. Du kan absolut inte gå efter hur länge de väntat som kommer hem med barn nu har väntat. Dessa prövade människor har väntat ca 4 år, när de skickade sina ansökningar var väntetiden ett drygt halvår (och det var vad de stenhårt trodde på - då).

Thailand har precis stoppat alla ansökningar från Sverige. Stoppet gäller hela 2010. Vad som gäller efter det står skrivet i stjärnorna. En sak är i alla fall säker - det kommer att ta mycket lång tid att få bli förälder till ett thailändskt barn. Vietnam är stängt för nya ansökningar på obestämd tid. Samma sak gäller Kirgizistan.

Korea fungerar bra, men många är intresserade av det landet och köerna växer dag för dag.

Indien håller på att lägga om sina rutiner. Det återstår att se vad det kommer att innebära.

Från Sri Lanka kommer enstaka barn. Oftast finns en anknytning till landet hos de som adopterar därifrån. Filippinerna är också en kontakt som det kommer mycket få barn ifrån.

Taiwan tycks fungera bra i dagsläget, men det gäller att uppfylla kontakternas krav. För den som kan adoptera genom CSS är det inte så lång kö. Kolla med BV. BFA förmedlar också barn därifrån. Såvitt jag förstår är deras kontakter inte lika hårda med det kristna engagemanget hos de blivande föräldrarna, men härifrån brukar barnen vara lite äldre.

Det är tråkigt att ni inte anmälde er som sökande det första ni gjorde, innan ni gjorde er utredning. Ni hade då vunnit en hel del väntan och era möjligheter att ganska snabbt komma fram i de galopperande köerna hade varit betydligt bättre. Som det är nu bör ni nog vara mycket flexibla, antingen med ålder på barnet eller vilket land ni ska adoptera från. Om ni klarar en adoption från Kenya kan det gå mycket fort att få barnbesked och många av barnen därifrån är mycket små och såvitt jag vet friska. Kan det vara något för er?