Här i natt så funderar jag över hur många skrivbordstalanger som fastnat just där. I en skrivbordslåda. Eller i den moderna världen en digital sådan.
Jag är säker på att det finns så mycket talang som aldrig kommit fram. Anledningarna är många och vanliga. "Man har inte tid, man tvivlar på sig själv, man är nog inte tillräckligt bra" osv.
Ni som känner igen er vet vad jag menar. Det finns alltid en massa undanflykter att inte gå hela vägen.
Missförstå mig inte nu, jag skriver inte det här för att ge er en örfil, jag skriver inte det här för att ge er dåligt samvete, jag skriver det här för att jag vet att det är sant.
Så de som är erkända konstnärer, artister, författare, företagare, dansare, entreprenörer, eller whatever är kanske inte de som är bäst. De kanske bara är de som uthärdat när andra inte riktigt orkade/vågade gå hela vägen. För att det enklare, tryggare och bekvämare att inte göra det.
Så om du känner igen dig i resonemanget, fundera lite på om du kanske ska skita i den där serien du följer, om du kanske ska låta "sociala" medier du egentligen inte behöver klara sig utan dig på ett tag. Du kanske ska låta inspirationen ta över i stället, därför att du vet att när den kommer så ger den så mycket mer.
Ett exempel. Jag har nya strängar till gitarren, men jag har "inte haft tid" att byta dem ännu. Vilket är ren bullshit. Jag har istället lagt tid på mediaknark som egentligen inte ger mig ett skit.
Jag inser såklart att jag skriver det här mest till mig själv, men om jag kan sparka en annan människa lite vänligt i rumpan så vore det en bonus.
Om inte alltför många år så kommer vi som överlevt tillräckligt länge troligen att sitta förvirrade på något hem och ångra att vi aldrig gjorde det vi drömde om.
Så om du vill göra något viktigt i
ditt liv, sluta att läsa
mitt dravel, Tryck ned locket på laptopen, and go follow
your fire =)